söndag 17 november 2019

Inför Domssöndagen 2019 - Kristi återkomst

Helgens bibelbok: UPPENBARELSEBOKEN. Du kan även lyssna här!



Du Herrens tjänare!

File:Icon second coming.jpg


INLEDNING

Av någon anledning brukar det i moderna handböcker betonas att vi inte längre, som våra mindre upplysta förfäder, firar Domssöndagen med fruktan och bävan, utan som en festdag för Kristus konungen (ungefär som första söndagen i Advent alltså). Det är väl bara Kristus själv som pajar partyt med sina fruktansvärda och i evangelieboken kvarstående ord om "den eviga elden, som är tillredd åt djävulen [ops!] och hans änglar" och "Gå bort ifrån mej, ni förbannade!" - vilket gör att folk, som ju inser vad det trots allt är fråga om, visligen stannar hemma och spar sitt eventuella årliga kyrkbesök till nästkommande söndag eller kanske någon julnattsmässa.

Nå, visst finns det plats för glädje också - för dem som känner Kristus konungen och som "lyfter sina huvuden" när de hör att han närmar sej. "Kom, ni min Faders välsignade!" Men nog är det även för dem en "fröjd med bävan", för, som profeten frågar sej, "vem uthärdar hans tillkommelses dag?" Vi får sjunga som Lasse Lucidor: "Domen fruktar jag väl stort, / eftersom jag illa gjort. / Men den trösten jag ej glömmer, / att min broder Jesus dömer."

Dock bör vi samtidigt helt konkret ta Domarens ord till en biktspegel och rannsaka oss inför hur vi handlar gentemot "Jesu minsta bröder." Inte för att pricka av punkter på en meritlista utan för vår nästas skull - och för att mer och mer se vårt beroende av vår store bror, både i rättfärdiggörelsen och helgelsen.

Man kan sjunga Litanian denna dag ("för den eviga döden / fräls oss, milde Herre Gud!") och, liksom föregående söndag, använda fastetidens botslila färg. (Långfredagssvart är kanske att ta i - vi ska ju ändå enligt Frälsaren lyfta våra huvuden). Och knyta samman kyrkoårets slut med dess början, adventsfastan.


TEXTER

PSALTARPSALM
Psaltaren 102:26-29 - om att jord och himmel ska slitas ut men Gud bestå

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Daniel 7:9-10 - om hur den Uråldrige sätter sej på sin tron för att döma

EPISTEL
Uppenbarelseboken 20:11-21:5 - om hur de döda döms efter sina gärningar

EVANGELIUM
Johannesevangeliet 5:22-30 - om att den som hör och tror har: evigt liv

Läs Bengt Pleijels predikan i Sångpostillan! Och i Himmelskt söndagsgodis! Med ännu mera gott! Och så även här!
Läs Yngve Kalins predikan i Predikobiblioteket!


PSALMER OCH SÅNGER PÅ DOMSSÖNDAGEN

Herre, när din dag är inne (SvPs1986 nr 174)
Pris vare Gud som låter (SvPs1986 nr 177)
Det finns djup i Herrens godhet (SvPs1986 nr 285)
Ack, saliga dag (SvPs1986 nr 314)
En herrdag i höjden (SvPs1986 nr 315)
Vakna upp! En stämma bjuder (SvPs1986 nr 317)
Nattens skuggor sakta viker (SvPs1986 nr 318)
Guds Son en gång i morgonglans (SvPs1986 nr 490)
En gång i tidens morgon (SvPs1986 nr 637) 
* Lär mig höra din röst på bussen (SvPs1986/Verbum 2003 nr 792 alt. Psalmer och Sånger nr 704)
Syndare, säg (Stora Nätpsalmboken nr 373)
Vredens stora dag (Stora Nätpsalmboken nr 375)
Medan man lever i världen här (Stora Nätpsalmboken nr 376)
* Lyft upp ditt huvud, o kristenhet (Stora Nätpsalmboken nr 381)
Min Gud, vilken morgon (Stora Nätpsalmboken nr 872)
Yttersta dagen en glädjedag bliver (Stora Nätpsalmboken 876)
Om han komme i dag (Stora Nätpsalmboken nr 888)
När alla helgon tågar in (Stora Nätpsalmboken nr 889)
Det dukas i himlarnas rike ett bord (Stora Nätpsalmboken 913)
Utpräglade kör- och solosånger:
Den heliga staden (Stephen Adams)







TANKAR OCH IDÈER INFÖR HELGFIRANDET

* Betona Domssöndagens centrala betydelse i kristen teologi (egentligen en kristen högtid av samma dignitet som juldagen-påskdagen-pingstdagen). Framhäv både doms- och befrielsemotivet, inte det ena på bekostnad av det andra. Jfr Olof Edsingers krönika!

* Läs till allmän begrundan Olle Holmbergs tänkvärda aforism Världsförsoningen: " 'Försoning, försonlighet, inte vrede, inte vedergällning. Och inte döma, framför allt inte döma.'  Sa tjuven till domaren."

* Begrunda eller rent av högläs (om du vågar och orkar!) Bengt Lidners ståtliga dikt Yttersta domen!

* Björn Lindgrens dikt "Hygglighet" (tonsatt av Olle Widestrand) har också sin plats idag:

Ifall det blir en domedag som helst vi inte vill,
så har vi många vackra drag som Gud för ta hänsyn till.
Vi stöder hyfs och lag, förstås, vi avskyr bråk och kiv,
vi jobbar och gör rätt för oss, vi lever ett hyggligt liv.
Ja, allt det där är gott och väl, men kravet är så stort,
att ingen nånsin frälst sin själ med gott som han själv har gjort.
Nej, i domens ljus blir hygglighet ett skydd av spindeltråd,
och den som riktigt fattat det kan bara be Gud om nåd.

* Man kan också prova "Dies irae" som växelsång kör/församling (SvPs 634) - om det finns någon kyrkokör som inte redan är helt uppslukad av första advent-sångerna...




SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN

* Hur tänker vi kring Domens dag - och kring Domssöndagsfirandet? Vad tänker de evangeliskt-lutherskt konfessionella (?) kyrkomötespartierna Moderaterna, Centern och Socialdemokraterna om Jesus som världens Frälsare - och Domare? Vad lär islam för jämförelses skull?

* Hur lär vi oss känna igen och hjälpa "dessa mina minsta bröder"? Kan vi själva vara/hamna i deras situation (är det bra eller dumt att ställa sej just den frågan?)?

* Diskutera "rättfärdiggörelsen genom gärningar" utifrån dagens evangelium och Jakobs brev. I vilket samband står denna med "rättfärdiggörelsen genom tron"? Två nyckelord ur Nya testamentet är "allt som inte sker av tro är synd" och "tron utan gärningar är död".

* Hur hålla Domssöndagens budskap aktuellt och levande under övriga kyrkoåret och vid de tillfällen då något fler människor faktiskt kommer till kyrkan? (Jesus som barnet i krubban och som ryttaren på åsnan är ju rent av populär - det är bara Kristus Konungen i makt och härlighet som vi inte tål).

* Hur hanterar vi det faktum att ledande teologer i Svenska kyrkan idag, t.ex. Sven Hillert på pastoralinstitutet i Uppsala, domprost Johan Dahlman i Strängnäs och blivande ärkebiskopen mer eller mindre utfäster att alla blir evigt saliga och kommer till himlen bara de dör? (Inklusive Hitler då, förutsätter jag). Förutom att den förkunnelsen i mina öron låter närmast suicidal och gör kyrkan onödig, så är situationen för kyrkans lekmän väl närmast att jämföra med medlemmarnas i mykologiska föreningen, när styrelsen går ut med budskapet att alla svampar är ätliga och goda efter förvällning. Vem dementerar offentligt först?
        Då kommer man å andra sidan i samma otacksamma situation som hovet när nystartade Expressen vid Per Albins död körde löpet KUNGEN I TÅRAR. Grät kungen verkligen vid dödsbudet? frågade någon den ansvarige journalisten? Det vet jag inte, svarade han, men tror du att hovet skulle dementera? (Källa Strömstedt: Löpsedeln och insidan).
       Ännu mer pinsamt är det förstås att dementera det glada budskapet att alla som dör blir evigt saliga. Men varje seriös präst - och varje kyrklig medarbetare ö.h.t. - är nog så illa tvungna nu.


BÖNER

* O Herre Gud, regera så våra hjärtan och tankar med din helige Ande, att vi alltid tänker på alltings slut och på din rättvisa dom, så att vi uppväcks till att leva med dej här i tiden för att sedan få vara hos dej i evigheten. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

* O Herre Jesus Kristus, du domare över alla, både levande och döda, du som ska komma på himmelens skyar med makt och härlighet för att var och en ska få igen sitt jordelivs gärningar, allt eftersom han handlat, vare sej han har gjort gott eller ont. Vi ber dej av allt hjärta: uppväck oss genom din helige Ande till att inte vara sorglösa utan alltid ha din tillkommelse i åtanke, så att vi vakar och beder, antingen vi äter eller dricker, stiger upp eller går till vila; och så att vi blir avskräckta ifrån synden, omvänder oss och lever i din efterföljd - och omsider ärver saligheten och det eviga livet. Du som lever och regerar med Fadern och den helige Ande, välsignad i evighet. Amen.

* O Herre Jesus Kristus, inför vars tron jordens folk skall stå församlade, i väntan på ditt domsord. Vi ber dej av allt hjärta: Hjälp oss att alla vårt jordelivs dagar ärligt böja oss för samvetets dom och i tro ta emot din oförskyllda nåd, och låt denna nåd omskapa oss till hjärta och levnadssätt, så att en gång på räkenskapens dag barmhärtigheten må berömma sej emot domen. Låt oss bida domens dag i ödmjuk och fast förtröstan, att den oförskyllda nåden även då skall vara ny, och att den som tror på dej inte ska förgås utan ha evigt liv. Du som lever och regerar med Fadern och den helige Ande, välsignad vare du i evighet. Amen.

* I samband med ev. tacksägelseringning: Herre, lär oss att så betänka vår egen förestående bortgång, att när vi ska skiljas från detta förgängliga livet, vi må vara beredda till en salig hädanfärd.

När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När våndan trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.

Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.



LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR

Så till sist från denna plats (predikstolen):

* O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen. (Rom. 11:33-36, SFB)

* Må Herren låta er växa till och överflöda i kärleken till varandra och till alla människor, så att han styrker era hjärtan och gör er oförvitliga och heliga inför vår Gud och Fader, när vår Herre Jesus kommer med alla sina heliga. Amen. (1 Tess. 3:12 SFB)

* Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst. Trofast är han som har kallat er, han skall också utföra sitt verk. Amen. (1 Tess. 5:23-24 SFB)

* Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning. Amen. (2 Tess. 2:16-17 SFB)

* Jag uppmanar er inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den rätta bekännelsen: håll ert uppdrag obefläckat och klanderfritt till vår herre Jesu Kristi ankomst, som den salige och ende härskaren skall låta oss uppleva när tiden är inne, han som är alla konungars konung och alla herrars herre, som ensam är odödlig, som bor i ett ljus som ingen kan nalkas, han som ingen människa har sett eller kan se. Hans är äran och den eviga makten. Amen. (1 Tim. 6:13-16 B2000).

* All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen. (1 Petr. 5:10, SFB)

* Må Gud hålla oss vakande, så att vi inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar vårt fäste, utan i stället växer till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran nu och till evighetens dag, amen. (Efter 2 Petr. 3:17-18, SFB).

* Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande - den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre - honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen. (Jud. v. 24-25, SFB)

* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.


POSTLUDIUM

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar