tisdag 18 september 2012

Hoppusslad gudstjänst på Sextonde söndagen efter Trefaldighet (Sjuttonde söndagen efter Pingst), årg 1.

Här kommer en "hoppusslad" gudstjänst för Sextonde söndagen efter Trefaldighet, första årgången. Temat är "Ett är nödvändigt". Söndagen kallas även Höstens påskdag.

Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt samma. Några av bibelläsningarna är avsiktligt utvidgade med ett antal verser för sammanhangets skull. 

Håll till godo!

Klockringning från Storkyrkan:


Ingångspsalm 
203 FRAM SKRIDER ÅRET I SIN GÅNG


Ingångsord - dagens psaltarpsalm 
Ur PSALTAREN 107
Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd. Så ska de befriade säga, de som Herren befriat ur nöden och som han har hämtat hem från alla länder, från öster och väster, norr och söder. Några gick vilse i öde öknar, de fann ingen väg till bebodda städer. De var hungriga och törstiga, och deras krafter sinade. Då ropade de till Herren i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål. Han lät dem finna den rätta vägen till en stad där människor bodde. De ska tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor. Han ger de törstande att dricka och mättar de hungriga med allt gott. Andra satt i djupaste mörker, fångna i fjättrar av järn. De hade trotsat Guds befallningar och förkastat den Högstes råd. De var modlösa av vedermödor, de stapplade utan att få hjälp. Då ropade de till Herren i sin nöd, och han hjälpte dem ur deras trångmål. Han förde dem ut ur det djupa mörkret och bröt sönder deras bojor. De ska tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor. Han krossar kopparportarna, järnbommarna slår han sönder. Andra var sjuka för sina synders skull och fick lida för sina brott. De ville inte se åt någon föda och närmade sig dödens portar. Då ropade de till Herren i sin nöd, och han hjälpte dem ur deras trångmål. Han gav en befallning och botade dem och räddade dem från graven. De ska tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor, de ska frambära tackoffer och berätta om hans verk med jubel.
 
Bön om syndernas förlåtelse
Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp:

Ur PSALTAREN 51
Förbarma dig, Gud, i din nåd, stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit, min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat, jag har gjort det som är ont i dina ögon. Du har rätt när du ställer mig till svars, den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv. 
Du som älskar ett uppriktigt hjärta, ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd, tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång, låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder, stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet, ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar, håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.   

Tillsägelse om syndernas förlåtelse
Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. 
Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

Låt oss tacka och bedja:
Gud vår Fader, tack för att vägen till dej ännu är öppen genom Jesus Kristus.
Hjälp oss att leva i din förlåtelse.
Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek.
Amen. 

Kyrie och Gloria med Laudamus:


Dagens bön    
Låt oss be om evigt liv i tron på Jesu uppståndelse. 
Tystnad 
Evige Gud, du som är Herre över liv och död – låt oss leva i uppståndelses kraft, så att vi får del av det liv som aldrig dör. 
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. .
 
Gammaltestamentlig läsning
Ur JESAJA 26
Så skriver profeten Jesaja: 
Dina döda ska få liv igen, deras kroppar ska uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över skuggornas land.
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

690 INGET KAN MEJ SKILJA FRÅN GUDS KÄRLEK


Epistelläsning
Ur ANDRA KORINTIERBREVET 4
Så skriver aposteln Paulus:    
Jag förkunnar inte mig själv utan Jesus Kristus: han är Herre, och jag är er tjänare för Jesu skull. Ty Gud, som sa ”Ljus ska lysa ur mörkret” har lyst upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus. Men denna skatt har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften ska vara Guds och inte komma från mig. Alltid är jag ansatt, men inte kringränd, rådvill men inte rådlös, förföljd men inte övergiven, slagen till marken men inte förlorad. Alltid bär jag med mig i min kropp den död som Jesus fick lida, för att också Jesu liv skall bli synligt i min kropp. Ty jag, som är vid fullt liv, utlämnas för Jesu skull ständigt till att dö, för att också Jesu liv ska bli synligt i min dödliga kropp. Alltså verkar döden i mig och livet i er. Jag har samma trosvissa ande som i Skriften, där det står: Jag tror, därför talar jag. Också jag tror, och därför talar jag. Jag vet ju att han som uppväckt Herren Jesus ska uppväcka mig med Jesus och låta mig träda fram tillsammans med er. Allt detta sker för er skull, för att nåden skall nå allt fler och hos allt fler väcka en överflödande tacksamhet, till Guds ära.
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

Gradualpsalm
17 GE JESUS ÄRAN

Evangelium
Ur JOHANNESEVANGELIET 11:
Upplyft era hjärtan till Gud och hör dagens heliga evangelium. Så skriver evangelisten Johannes
En man som hette Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där Maria och hennes syster Marta bodde. (Det var Maria som smorde Herren med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.) Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: ”Herre, din vän är sjuk.” När Jesus hörde det sade han: ”Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den.” Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros. När han nu hörde att Lasaros var sjuk stannade han först kvar två dagar där han befann sig, men sedan sade han till lärjungarna: ”Låt oss gå tillbaka till Judeen.” Lärjungarna sa till honom: ”Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du tillbaka dit!” Jesus svarade: ”Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom.” Efter att ha sagt detta fortsatte han: ”Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom.” Då sa lärjungarna: ”Herre, sover han, så blir han frisk.” Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn. Då sade Jesus rent ut till dem: ”Lasaros är död. Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.” Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lärjungarna: ”Låt oss gå med för att dö med honom.” 
När Jesus kom dit fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven. Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg, och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. Marta sa till Jesus: ”Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud ska ge dig vad du än ber honom om.” Jesus sa: ”Din bror kommer att uppstå.” Marta svarade: ”Jag vet att han ska uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.” Då sa Jesus till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. Tror du detta?” Hon svarade: ”Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.” Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: ”Mästaren är här och kallar på dig.” När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom. Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom. Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där. När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: ”Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.” 
När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta, och han frågade: ”Var har ni lagt honom?” De sade: ”Herre, kom och se.” Jesus föll i gråt. Då sade judarna: ”Se, hur mycket han höll av honom.” Men några av dem sade: ”Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?” Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen. Jesus sade: ”Ta bort stenen.” Den dödes syster Marta sade då: ”Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar.” Jesus sade till henne: ”Har jag inte sagt dig att om du tror, ska du få se Guds härlighet?” De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: ”Fader, jag tackar dig för att du har hört mig. Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de ska tro på att du har sänt mig.” Sedan ropade han med hög röst: ”Lasaros, kom ut.” Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: ”Gör honom fri och låt honom gå.” 
Så lyder det heliga evangeliet - Lovad vare du, Kristus!

Predikan av Bengt Pleijel.
Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Trosbekännelse
NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; 
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; 
och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. 
 
253 O GIV OSS, HERRE, AV DEN TRO



Kyrkans allmänna förbön


Helige Herre Gud, helige starke Gud,
helige barmhärtige Frälsare, du evige Gud.

Förbarma dig över oss!

Om Andens kraft åt din kyrka,
om enhet och förnyelse,
om evangeliets framgång bland alla folk
ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud!

Om rättvisa och fred i världen,
om respekt för skapelsens gåvor,
om utvägar ur de fattiga folkens nöd
ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud!

Om tröst åt dem som sörjer,
om kraft åt de sjuka,
om aktning för människans värde och värdighet
ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud!  

Herre, du hör innan vi ropar.
Tack för att du är mäktig att ge
långt utöver vad vi kan be eller tänka.
Dig, vår Gud, tillhör pris och ära och makt
från evighet till evighet. Amen.

  
Herrens bön

Benedicamus
LÅT OSS TACKA OCH LOVA HERREN


Välsignelsen
 

Slutpsalm
313 MIN FRÄLSARE LEVER


Postludium
LASAROS LEVER

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar