tisdag 3 november 2015

Inför Tjugofjärde söndagen efter Pingst 2015 (Tjugotredje söndagen efter Trefaldighet) - Förlåtelse utan gräns

En lista över alla kyrkoårets sön- och helgdagar finns här!
Du Herrens tjänare!




INLEDNING

Fars dag och söndagen om "förlåtelse utan gräns" - nog måste det gå att kombinera på något sätt i förkunnelsen den här dagen. Även om evangeliet inte precis handlar om den förlorade sonens återkomst, utan snarare innehåller ganska kärva besked om hur man ska förfara vid s.k. "församlingstukt". (Prata med personen själv först, ta sedan med en eller ett par o.s.v.). Det är i det sammanhanget Petrus frågar hur många gånger han måste förlåta sin broder. Men den texten kommer inte förrän nästa år, om söndagen inte som så ofta, t.ex. de två senaste årgångarna, bara kommer bort i kyrkoårets "fia med knuff". Och den här evangelietexten tycks ju snarare handla om förlåtelsens gränser...

Som pappa, apropå fars dag nu igen, har man ju annars utmärkta möjligheter att gestalta både förlåtelsens givande och förlåtelsens mottagande ("förlåt oss våra skulder / liksom vi har förlåtit..."). Jämför de båda kärlekspärlorna i Frälsarkransen.

Ja, för Jesus´skull finns det förlåtelse även för verkligt blodröda, ohyggliga synder. Men apropå somliga fäder (och andra vuxna) säger ju Jesus på ett annat ställe att det varit bättre för dem själva om de fått en kvarnsten om halsen och sänkts i havets djup. Även om man inte citerar just det idag tål det att tänka på. Det är också skillnad på förlåtelse och förtroende - det är inte säkert man kan komma tillbaka i en viss uppgift eller roll bara för att man fått verklig och uppriktig förlåtelse. Ibland måste man ju också ta sitt straff juridiskt.

Som vanligt är det både lag och evangelium som gäller om förkunnelsen ska ha rätt sälta. Och Jesus talar ju i dagens text också om både "bindenyckeln" och "lösenyckeln", som ingår i Luleå stadsvapen.




TEXTER

PSALTARPSALM
Psaltaren 78:35-39 - om Israels trolöshet och Guds barmhärtighet

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Första Moseboken 50:15-21 - om Josef och hans bröder (se filmklipp nedan).

EPISTEL
Andra Thessalonikerbrevet 3:1-5 - om att Herren är trofast och ska styrka oss

EVANGELIUM
Matteusevangeliet 18:15-20 - om "Kristi kyrkolag"

Läs Bengt Pleijels predikan i Sångpostillan!
Och i Himmelskt söndagsgodis.




PSALMER OCH SÅNGER PÅ TJUGOFJÄRDE SÖNDAGEN EFTER PINGST

Oändlig nåd (SvPs1986 nr 231)
Som en härlig gudomskälla (SvPs1986 nr 235)
Mitt vittne vare Gud (Stora Nätpsalmboken nr 770)
Den Josef som vart såld (Fria Psalmboken)
Ruben, Simon, Levi, Juda (Barnpsalmboken)






TANKAR OCH IDÈER INFÖR HELGFIRANDET

* Som sagt, anknyt till Fars dag! Alla har vi faktiskt åtminstone en pappa, vare sej han är död, frånvarande eller rent av okänd. Förutom Gud, som enligt aposteln är allas Fader.

* Banga inte för de svåra frågor som dagens evangelietext väcker! (Särskilt om man tänker på dagens tema!). Hur tillämpar vi Jesus föreskrifter på ett både tydligt och barmhärtigt sätt (hur betraktade han själv "hedningar och publikaner"?).

* Använd Josefberättelsen! (Även de kapitel som inte återges i evangelieboken!). Särskilt om det är en gudstjänst av familjekaraktär. Josef är en fantastisk förebild till Jesus, inte minst genom sin förlåtande brödrakärlek. (Samtidigt står det i ett tidigare skede av Josef-berättelsen att han "prövar dem", ganska rejält t.o.m.). Davids relation till kung Saul är också annat fantastiskt exempel från Gamla Testamentet (läs om David och Saul i grottan!).

* Anknyt gärna till kommande söndagar med domedagstema. Det finns gränslös förlåtelse, hel och full amnesti idag. Men nådatiden är inte gränslös. Kanske borde vi i kyrkohandboken ändra tackbönen efter syndabekännelsen till: "tack för att vägen till dig ännu är öppen" (förslag från bl.a. G A Danell).



SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN

* Samtala kring historien bakom boken "Nummer fem från vänster". Är det inte närmast orimligt att förlåta våldtäkt resp. falsk tillvitelse och fängelse i 11 år? Står vårt rättssystem - det ibland bristfälliga - i motsats till förlåtelsen eller verkar de på olika plan? (Hur står förresten "församlingen" och dess församlingstukt i relation till "samhället" och dess rättssystem? Jfr de skandaler där straffbara saker "hållits inom församlingen").

* Läs Nils Ferlins satiriska dikt "Niggern skriker i niggerbyn" och samtala kring "den dömande" resp. "den förlåtande" Guden. Kolla gärna även in det moraliska problemet i boken "Solrosen" av Simon Wiesenthal (1970) - ett utmärkt referat finns i det svenska förordet - och ställ det i relation till hela hans imponerande livsverk när det gäller att spåra upp nazistiska krigsförbrytare och få dem dömda!

* Hur predikar vi synd och nåd, dom och förlåtelse, lag och evangelium på rätt sätt? Finns det verkligen ingen gräns för förlåtelsen? I vilken mening finns det? I vilken mening inte?

* Maj-Lis Palo skrev en gång att "Kristi kyrkolag" även borde tillämpas beträffande slitningar i äktenskapet, för att förhindra skilsmässor eller värre saker än så. Men om man inte ens lyssnar till församlingen kan en separation slutligen faktiskt bli nödvändig. Ja, hur är det - hör det s.k. "privatlivet" till församlingens område?


BÖNER

* O Herre Gud, himmelske Fader, som genom din Son Jesus Kristus har tillsagt syndernas förlåtelse åt alla som tror: Låt hans kärlek bli mäktig i oss, så att vi av hjärtat förlåter våra systrar och bröder och så för en vandel som anstår dina barn. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

* O Herre Gud, barmhärtige Fader, du som sänt din Son Jesus Kristus i världen för att lösa det som bundits av synden. Vi ber dej: Ge oss nåd att se och känna vår synd, att ångra och bekänna den och att be om varandras förlåtelse. Du som förlåter oss vad vi brutit, gör oss redo att också vi förlåta dem som är oss skyldiga, så att vi genom din helige Ande vinner vår broder. I Jesu namn. Amen.

* I samband med tacksägelseringningen: Herre, lär oss att så betänka vår egen förestående bortgång, att när vi ska skiljas från detta förgängliga livet, vi må vara beredda till en salig hädanfärd.

När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När våndan trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.

Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.


LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR

Så till sist från denna plats (predikstolen):

* O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen. (Rom. 11:33-36, SFB)

* Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen. (Ef. 3:20 SFB)

* Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning. Amen. (2 Tess. 2:16-17 SFB)

* Fridens Gud, som i kraft av ett evigt förbunds blod har fört fårens store herde, vår Herre Jesus Kristus, upp från de döda, han må fullkomna er i allt gott, så att ni gör hans vilja. Och må han verka i oss det som behagar honom, genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter, amen. (Hebr. 13:20-21, SFB)

* All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen. (1 Petr. 5:10, SFB)

* Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande - den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre - honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen. (Jud. v. 24-25, SFB)

* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar