Hoppusslad gudstjänst på Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet (1 årg.)

Här kommer en "hoppusslad" gudstjänst för Tjugonde söndagen efter Trefaldighet, första årgången. Temat är "Att leva tillsammans".

Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt samma. Några av bibelläsningarna är avsiktligt utvidgade för sammanhangets skull. 

Håll till godo!

Klockringning från Storkyrkan:


Ingångspsalm 

44 O GIV MIG TUSEN TUNGORS LJUD

Ingångsord - dagens psaltarpsalm 
Ur PSALTAREN 62 

Bara en vindfläkt är människorna, de dödliga endast ett bländverk. Läggs de i vågskålen höjer den sig, ja, de är lättare än luft. Lita inte till våld, sätt inte ert hopp till rövat gods. Om än er rikedom växer, förtrösta inte på den. Ett har Gud talat, två ting har jag hört: att Gud har makten, att du, Herre, är trofast. Du lönar var och en efter vad han har gjort.

 

Bön om syndernas förlåtelse

Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp:

Ur PSALTAREN 51

Förbarma dig, Gud, i din nåd, stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit, min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat, jag har gjort det som är ont i dina ögon. Du har rätt när du ställer mig till svars, den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv. 

Du som älskar ett uppriktigt hjärta, ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd, tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång, låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder, stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet, ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar, håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.   

Tillsägelse om syndernas förlåtelse
Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. 

Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

Låt oss tacka och bedja:

Gud vår Fader, tack för att vägen till dej ännu är öppen genom Jesus Kristus.

Hjälp oss att leva i din förlåtelse.

Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek.

Amen. 

Kyrie och Gloria med Laudamus:

Dagens bön     

Låt oss be om en rätt insikt om vårt eviga väl. 

Tystnad.

O Gud, du som vill att alla människor ska bli frälsta – väck oss till insikt om din vilja med vår framtid, så att vi inte går förlorade utan får se din härlighet. 

Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.

Amen.

 

Gammaltestamentlig läsning

FÖRSTA MOSEBOKEN 45:

Så skriver profeten Moses:

Nu kunde Josef inte längre behärska sina känslor inför hovmännen. ”Låt alla gå ut härifrån”, ropade han, och ingen av dem var kvar hos honom då han gav sig till känna för sina bröder. Och Josef brast i gråt. Han grät så högt att egypterna hörde det, och faraos hov fick veta vad som hänt. Josef sa till sina bröder: ”Jag är Josef. Lever min far?” Hans bröder kunde inte svara honom, så förskräckta blev de. Då sa Josef till bröderna: ”Kom fram hit.” De gick fram till honom, och Josef sade: ”Jag är Josef, er bror, som ni sålde till Egypten. Men var inte bedrövade för att ni sålde mig hit och förebrå er ingenting. Det var för att rädda liv som Gud skickade mig hit före er. I två år har det nu varit hungersnöd i landet, och det kommer fem år till då man varken ska plöja eller skörda. Gud skickade mig före er för att trygga er fortlevnad på jorden och för att bevara er vid liv och rädda många. Det är alltså inte ni som har skickat mig hit, utan Gud, och han har gjort mig till faraos främste rådgivare, till ledare för hans förvaltning och styresman över hela Egypten. Skynda er tillbaka till min far och säg till honom: Så säger din son Josef: Gud har gjort mig till herre över hela Egypten. Kom hit till mig utan dröjsmål. Du ska få bo i Goshen, där du är nära mig, du själv med dina barn och barnbarn, dina får och dina kor och allt du äger. Där ska jag sörja för dig, ty ännu återstår fem år av hungersnöd. Du ska inte lida någon brist, varken du eller din familj eller någon av dem som tillhör dig. – Ni ser ju själva, både min bror Benjamin och ni andra, att det verkligen är jag som talar till er. Berätta för min far om vilken ställning jag har i Egypten och om allt ni har sett, och hämta honom hit så fort ni kan.” Han föll sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät i hans famn. Josef kysste alla sina bröder, tog dem i famn och grät. Sedan talade han och bröderna med varandra. 

I faraos palats hade man fått höra att Josefs bröder kommit, och det gladde farao och hans hovmän. Farao uppmanade Josef att säga till sina bröder: ”Så här ska ni göra: lasta era djur och far hem till Kanaan och hämta er far och era familjer och kom sedan till mig. Jag ska ge er det bästa Egypten har att bjuda, och ni ska få njuta av landets rikedomar. – Du ska befalla dem: Så här ska ni göra: ta med er vagnar från Egypten för era barn och kvinnor, och hämta er far och kom. Bry er inte om era tillhörigheter, ni ska få det allra bästa Egypten har att bjuda.” Israels söner gjorde så. Josef gav dem vagnar enligt faraos befallning, och han gav dem mat för resan. Åt var och en av dem gav han en högtidsdräkt, men åt Benjamin gav han 300 siklar silver och fem högtidsdräkter. Till sin far skickade han följande: tio åsnor lastade med det bästa Egypten kunde bjuda och tio åsneston med spannmål, bröd och andra förnödenheter som hans far skulle ha på resan. Så tog Josef farväl av sina bröder, och när de gav sig av sade han till dem: ”Bli inte ovänner på vägen!” De lämnade Egypten och kom tillbaka till Kanaan, till sin far Jakob. Där berättade de för honom: ”Josef lever, och han är styresman över hela Egypten.” Jakob blev förstummad, han kunde inte tro dem. Men när de talade om för sin far allt som Josef hade sagt till dem och när han dessutom såg vagnarna som Josef hade skickat för att hämta honom, levde han upp. ”Det är nog”, sade Israel. ”Min son Josef lever. Jag måste fara, så att jag får se honom innan jag dör.”

Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

Epistelläsning
Ur FÖRSTA PETRUSBREVET 4:

Så skriver aposteln Petrus: 

Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som hände er. Gläd er i stället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras. Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull, ty härlighetens ande, Guds ande, vilar över er. Det får inte hända att någon av er måste lida som mördare eller tjuv eller därför att han gör något annat ont eller blandar sig i andras angelägenheter. Men lider han som kristen skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som kristen. Ty nu är tiden inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, hur blir då slutet för dem som inte vill tro på Guds evangelium? Om den rättfärdige blir räddad med knapp nöd, hur går det då med den ogudaktige och syndige? Därför skall de som lider efter Guds vilja överlämna sitt liv åt sin trofaste skapare och göra det goda.

Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

Gradualpsalm
254 LÖFTENA KUNNA EJ SVIKA

Evangelium
Ur MATTEUSEVANGELIET 22 och 23:

Upplyft era hjärtan till Gud och hör dagens heliga evangelium!

Så skriver evangelisten Matteus:

Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. Ty jag säger er: ni ser mig inte mera förrän den dag då ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.” 

När Jesus lämnade templet och var på väg därifrån kom hans lärjungar fram till honom och pekade på tempelbyggnaderna. Då sade han till dem: ”Se på allt detta – sannerligen, här kommer inte att lämnas sten på sten, allt ska brytas ner.”  

Så lyder det heliga evangeliet. Lovad vare du, Kristus!

Predikan av Bengt Pleijel.

Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan ordets görare, som dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Trosbekännelse
NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; 
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; 
och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. 
 

231 OÄNDLIG NÅD

Kyrkans allmänna förbön 

Helige Herre Gud, 

helige starke Gud, 

helige barmhärtige Frälsare, 

du evige Gud. 

Förbarma dig över oss! 

Om Andens kraft åt din kyrka, 

om enhet och förnyelse, 

om evangeliets framgång bland alla folk 

ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Om rättvisa och fred i världen, 

om respekt för skapelsens gåvor, 

om utvägar ur de fattiga folkens nöd 

ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Om din tröst åt dem som sörjer, 

om din kraft åt de sjuka, 

om ditt ljus åt de döende,

om aktning för människans värde och värdighet 

ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Herre, lär oss att så betänka vår egen förestående bortgång,

att vi, när vi ska skiljas från detta förgängliga livet,

må vara beredda till en salig hädanfärd.

Herre, du hör innan vi ropar. 

Tack för att du är mäktig att ge långt utöver vad vi kan be eller tänka. 

Dig, vår Gud, tillhör pris och ära och makt från evighet till evighet. 

Amen.

Herrens bön

Benedicamus
LÅT OSS TACKA OCH LOVA HERREN


Välsignelsen
 

Slutpsalm

190 BRED DINA VIDA VINGAR

Postludium

OVAN DÄR