söndag 15 december 2024

Inför Fjärde söndagen i advent 2024 - Herrens moder

Helgens bibelbok: FJÄRDE MOSEBOKEN (NUMERI)

Du Herrens tjänare!





INLEDNING

Före 1983 var denna dag en "Johannes Döparen-dag" precis som föregående söndag. Sedan dess är den en "Maria-dag" - men egentligen är ju varje söndag Herrens dag, även denna! Fast Herrens ankomst till världen ses här ur Herrens moders perspektiv. Det har sagts att hon och Johannes Döparen står vid var sin sida av porten till det nya förbundet. Nu börjar julens budskap bryta fram så smått: "Ett litet barn av Davids hus / ska göra vinternatten ljus."

Adventstidens "baklängesbiografi" över Jesus har nu nått fram till hans människoblivande. Liturgisk färg violett/blå (blått är även Marias färg!), altarljus två eller fyra (liksom adventsstakens brinnande ljus), altarblommor vita. Symbol en lilja. Dagen tillhör visserligen adventets bots- och beredelsetid, men är samtidigt (inte alls oförenligt!) präglad av mycket stor glädje!

Vid ljuständningen kan följande verser läsas:

När fjärde ljuset brinner
då ser vi Herrens mor.
Snart ska Maria föda
och glädjen ska bli stor!

Eller:

Vi tänder ett ljus, sen tänder vi två
och sedan det tredje så gärna,
och när vi tänt fyra, vad händer väl då?
Jo, då tänder Gud en stjärna!


Eller:

Vi tackar dej, Gud, i advent
för det fina som en gång hänt,
att du som är stor ville bli
en vanlig mänska som vi.


TEXTLÄSNINGAR

PSALTARPSALM
Psalt. 145:8-13
LB  KJV  KXII 

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Sefanja 3:14-17 om Sions jubel och Israels glädje: Herren bor hos dig, jfr Herren, din Gud, nu bor i dej (Stora Nätpsalmboken nr 141)
KB1917 SFB B2000
LB KJV KXII

EPISTEL
Filipperbrevet 4:4-7 om glädjen i Herren och Guds frid som övergår allt förstånd

EVANGELIUM
Lukasevangeliet 1:30-35 om "bebådelsen", ängeln Gabriels samtal med Maria. Läs gärna även både "Lukasprologen" (v. 1-4!) och verserna omedelbart före och efter den anbefallda evangelietexten! (OBS! Egentligen är hela Lukas 1 så underbart - med både Johannes Döparen och Maria - att det borde läsas i sitt sammanhang denna dag - som avslutning på advent, vars två sista söndagar ju handlar om Johannes Döparen och Maria, och som en "prolog" till Julevangeliet i Luk 2!).

Läs Bengt Pleijels predikan i Sångpostillan!
Och i Himmelskt söndagsgodis!
Läs Yngve Kalins predikan i Predikobiblioteket!


PSALMER OCH SÅNGER PÅ FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT

Jesus Kristus, ärans kung (SvPs1986 nr 1:5-7)
Jerusalem, höj upp din röst (SvPs1986 nr 106)
Kristus kommer, Davids Son (SvPs1986 nr 111)
Han som tronar högt i skyn (SvPs1986 nr 123:2-3)
På tröskeln till Marias hem (SvPs1986 nr 164)
Kristus, konung som hör hemma (SvPs1986 nr 348), jfr Av en ringa jordisk moder (Missionspsalmboken)
Länge, länge har mitt hjärta (SvPs1986 nr 349), jfr O hur länge skall mitt hjärta (Stora Nätpsalmboken nr 104)
Salig du och högt benådad (SvPs1986 nr 482)
Gud bor i ett ljus (SvPs1986 nr 605)
Min själ prisar Herrens storhet (SvPs1986 nr 675b)
Ner i dödligheten stiger (Stora Nätpsalmboken nr 104)
Herren, din Gud, nu bor i dej (Stora Nätpsalmboken nr 141)
Min själ berömmer Gud med fröjd (Stora Nätpsalmboken nr 354)
Ett litet barn av Davids hus (Psalmer och Sånger 1987 nr 485)
Tack, Herre, för din Jungfrumor (Fria Psalmboken)





TANKAR OCH IDÈER KRING HELGFIRANDET

* OBS AKUT: ärkebiskop em KG Hammar satt på Hudiksvalls museum den 16 mars i år (dagen före Jungfru Beb!) och skojade med dogmbildning i allmänhet och tron på jungfrufödelsen i synnerhet. Ärkebiskop Nathan Söderblom tycks inte ha trott på den för 100 år sedan heller. Prästen Gunnar Hillington Kvist på Alnön (Sundsvall), död 2023, tyckte i Kyrkans Tidning häromåret att vi varje jul och allt framgent bör informera barnen om att det vi visar i julspelen inte har hänt på riktigt. För att folk inte ska förlora tron när de blir vuxna och förstår hur det egentligen är (eller hur han nu menade och vad han nu trodde att den kristna tron är). Han borde förstås avkragats av stiftschefen Eva Nordling Byström (ifall hon nu, som det påstods, var biskop) eller själv avsagt sej prästämbetet till förmån för exempelvis ett gäng ratade hög- och gammalkyrkliga, en del utflyttade till Lettland. En eloge ska Kvist ändå ha för att han tog upp själva sanningsfrågan. Men det gör ju även Stefan Gustavsson i Tvivlarens guide till Jesus och prosten Anders Brogren (tolle lege!). Ulvar i fårakläder måste inte - men får! - adresseras på söndag. Anders Brogrens - och Augustus' och Lukas' - historieskrivning måste däremot ovillkorligen lyftas fram!

* Jämför Maria och Lucia och andra modiga kvinnor i kyrkohistorien. Ta samtidigt upp det alldeles unika med Marias kallelse och hur hon kan vara en förebild för oss andra (även män). Inte bara under första årgången bör man kunna studera och stämma in i hennes lovsång - som läses vid den dagliga vespern världen över - och de många allusioner på Gamla Testamentet som den innehåller. En imponerande skriftlärd tonårstjej är hon, Maria! (Tesen att det nog är Lukas som skrivit lovsången och lagt den i hennes mun måste man nog vara teolog för att komma på - men jag har tyvärr sett den framföras av en teolog i en helgkrönika i Sändaren, liksom jag hört en präst säga att han inte tror att Gabriel sa det Lukas - och väl Maria - påstår att han sa).

* Men undvik att, som många präster och konfirmandledare gjort, betona Marias förmenta minderårighet . Det är faktiskt inte säkert att hon var 13-14 år bara för att många andra förstföderskor var det. Om vår Herre var direkt inblandad, bör man väl kunna förvänta sej att han väntade in Marias både kroppsliga och psykiska mognad (hon var kanske en "överårig" 19-åring som folk dåförtiden såg ner på för att hon inte haft en man - nästan som 19-åringar idag kan få skämmas för att de inte haft sex)?

* Läs Edith Södergrans dikt Rosen och fundera kring om och hur den passar denna söndag.

* Ifall söndagen infaller i nära anslutning till julaftonen - som i fjol men även delvis i år - kan gudstjänsten få karaktären av julbön, så att man även sjunger t.ex. psalmerna Världens Frälsare kom här eller Det är en ros utsprungen - eller åtminstone Giv mig ej glans som bön inför det stundande julfirandet. Annars tillråds viss återhållsamhet med dem av rent pedagogiska skäl (ungefär som vi inte öppnar alla julklappar i förväg). Även om Frälsaren alltid är oss född bör juldagen - och den dithörande julaftonen - få inleda det verkliga julfirandet. Advent, även "fjärde advent", är fortfarande väntans och beredelsens tid.

* Det passar bra att repetera adventssöndagarnas teman i samband med att första t.o.m. fjärde ljuset tänds. Man kan ta hjälp av sången När första ljuset brinner (läst eller sjungen).

* Men  gudstjänsten kan i varje fall gärna avslutas med att man hjälps åt att ställa fram julkrubban - brukar vara populärt inte minst bland de yngsta. Som en förberedelse inför det "riktiga" julfirandet. Man kan också dela ut ett häfte med julsånger att sjunga hemma, se t ex dessa Julpsalmer.

* Om det är få människor i kyrkan (ofta fallet denna söndag om ingen särskild musikmedverkan är aktuell) kan man passa på att fira gudstjänst i koret, nära nattvardsbordet eller i ett "sidokapell" längre ner, kanske t.o.m. vid ev. fikabord längst bak. Närheten och enkelheten kan göra text, bön och sång extra gripande med möjlighet till samtal och förbön inför julhelgerna.


SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN

* På vilket sätt är Maria viktig i kyrkan? Framhäver vi henne för mycket eller för lite i just vår församling och kyrka? Var vår frälsning beroende av just hennes "ja" eller kunde även andra unga kvinnor ha blivit Herrens mor? (En fråga som har samband med frågan om huruvida just hon, som påven lär, var syndfri alltifrån sin tillblivelse, trots Luk. 2:48 - en replik ärligt återberättad för Lukas, troligen av Maria själv - samt den rent förfärliga händelse som återges i  Mark. 3:21,31-35). Jfr med den diametralt motsatta men ändå liknande frågan om huruvida vår frälsning var beroende av just Judas´ förräderi.

* Varför läser vi så sällan hela Uppenbarelsebokens 12 kapitel? (Mittendelen läser vi ju vid Mikaeli, men om drakens härjningar på jorden får vi sällan höra). Berättelsen om kvinnan och hennes barn är ju så märklig, oavsett om man tolkar kvinnan som Maria eller som kyrkan (varför inte både och?) - en underbar och uppbygglig motpol till berättelsen om "den stora skökan", staden där allt är till salu.

* Är jungfrufödelsen - som omtalas i både Matteus- och Lukasevangelierna, en "viktig" dogm? Varför/varför inte? Är den ett nödvändigt tecken på att Jesus verkligen var Guds Son? Kan man vara kristen om man tror att Josef eller någon annan vanlig karl var Jesus´ biologiske far - och alltså tolkar jungfrufödelsen rent symboliskt? (Ärkebiskop kan man tydligen vara i varje fall). Går Lukasprologen att tolka på mer än ett sätt?

* "Ringa har han upphöjt", sjunger Maria. Kan ni komma på fler exempel på det än exemplet Maria själv? "Härskare har han störtat från deras troner", sjunger hon. Vilka tänker vi på i det fallet?


BÖNER

* O Herre Gud, du som åter vill låta oss glädjas över din Sons ankomst i världen, låt det ske att såsom vi nu med fröjd går för att ta emot honom som vår Frälsare, vi också kan vara trygga vid hans återkomst till den yttersta domen. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

* Herre vår Gud, ge oss nåd att liksom Maria i sann tro ta emot frälsningens gåva, Jesus Kristus, så att julens glädje må genomströmma oss - och så att din frid må bevara våra hjärtan och tankar från allt som vill skilja oss från din kärlek i Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

[I samband med ev. tacksägelseringning] Herre, lär oss att så betänka vår egen förestående bortgång, att vi, när vi ska skiljas från detta förgängliga livet, må vara beredda till en salig hädanfärd.

När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När våndan trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.

Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.


LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR

* O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen. (Rom. 11:33-36, SFB)

* Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen. (Ef. 3:20 SFB)

* Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst. Trofast är han som har kallat er, han skall också utföra sitt verk. Amen. (1 Tess. 5:23-24 SFB)

* Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande - den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre - honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen. (Jud. v. 24-25, SFB)

* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

File:Alexandr Ivanov 011.jpg


POSTLUDIUM

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar