måndag 7 oktober 2013

Hoppusslad gudstjänst på Tacksägelsedagen (2 årg)

Här kommer en "hoppusslad" gudstjänst för Tacksägelsedagen, andra årgången. Temat är "Lovsång".

Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt samma. Några av bibelläsningarna är avsiktligt utvidgade med ett par verser för sammanhangets skull. 

Håll till godo!

Klockringning från Storkyrkan:


Ingångspsalm 
1 KOM INFÖR HERREN MED TACKSAMHET


Ingångsord - dagens psaltarpsalm 
PSALTAREN 65
För körledaren. En psalm av David, en sång. 
Lovsång tillkommer dig, o Gud, på Sion. Vi infriar våra löften till dig, du som hör bön. Till dig kommer alla människor för att bekänna sina synder. När vår skuld blir oss för tung förlåter du oss. 
Lycklig den utvalde som får komma dig nära och vara på dina förgårdar. Vi mättas av det goda i ditt hus, av det heliga i ditt tempel. Förunderligt svarar du oss och ger seger, Gud, du som räddar oss, du tillflykt för hela jorden och de fjärran haven, du som reste bergen med din styrka, rustad med kraft, du som stillade havets brus, vågornas brus och folkens larm! 
De som bor vid jordens ändar står häpna inför dina mäktiga gärningar, öster och väster fyller du med jubel. Du tar dig an jorden och ger den regn, du gör den bördig och rik. Guds flod är full av vatten. Du får säden att växa, du sörjer för jorden. Du vattnar åkerns fåror och jämnar ut dess tiltor. Med regnskurar gör du jorden mjuk, du välsignar det som växer. Du kröner året med goda gåvor, där du går fram gror feta skördar. Ödemarkens beten frodas, höjderna klär sig i jubel. Ängarna smyckas av fårhjordar och dalarna höljer sig i säd. Allt är jubel och sång.

Bön om syndernas förlåtelse
Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp:

Ur PSALTAREN 51
Förbarma dig, Gud, i din nåd, stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit, min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat, jag har gjort det som är ont i dina ögon. Du har rätt när du ställer mig till svars, den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv. 
Du som älskar ett uppriktigt hjärta, ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd, tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång, låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder, stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet, ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar, håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.   

Tillsägelse om syndernas förlåtelse
Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. 
Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

Låt oss tacka och bedja:
Gud vår Fader, tack för att vägen till dej ännu är öppen genom Jesus Kristus.
Hjälp oss att leva i din förlåtelse.
Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek.
Amen. 

Kyrie och Gloria med Laudamus:


Dagens bön     
Låt oss be om tacksamhet för allt det goda Herren ger oss. 
Tystnad 
O Gud, du som inte förtröttas att ge oss goda gåvor – hjälp oss att i tro se dina underbara gärningar, så att vi fylls med tacksamhet och glädje. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.  
Amen.
 
Gammaltestamentlig läsning
Ur JEREMIA 31:
Så säger Herren genom profeten Jeremia:  
Det folk som undkom svärdet fann nåd i öknen. Israel var på vandring för att finna ro, ur fjärran uppenbarade sig Herren för dem. Med evig kärlek älskar jag dig, därför har jag så länge visat dig godhet. Än en gång ska jag låta dig blomstra, ja, du ska blomstra igen, jungfru Israel. Än en gång ska du smyckad med bjällror träda ut i glädjedansen. Än en gång ska du plantera vingårdar på Samariens höjder, och de som planterar ska själva skörda frukten. Ja, det kommer en dag då väktarna ska ropa från Efraims berg: Kom, låt oss vandra upp till Sions, till Herren vår Gud!
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

Epistelläsning
UPPENBARELSEBOKEN 4 OCH 5:
Så skriver aposteln Johannes: 
Sedan såg jag, och se, en dörr stod öppen till himlen. Och den första rösten, som jag hade hört tala till mig som en basun, sa: "Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som ska ske härefter!" Och strax kom jag i hänryckning, och se, en tron stod i himmelen och någon satt på tronen, och han som satt syntes mig lik jaspis och karneol, och kring tronen var en regnbåge som var som smaragd. Och runt om tronen såg jag tjugofyra troner, och på tronerna satt tjugofyra äldste, klädda i vita kläder och med kransar av guld på huvudet. Från tronen kom det blixtar och dån och åska, och sju facklor brann framför tronen, det är Guds sju andar, och framför tronen låg liksom ett hav av glas, som av kristall.
Mitt för tronen och runt om tronen var fyra varelser som hade fullt med ögon, både framtill och baktill. Den första varelsen liknade ett lejon, den andra en ungtjur, den tredje hade ett ansikte som en människa och den fjärde liknade en flygande örn. De fyra varelserna hade vardera sex vingar, och de hade fullt med ögon, utåt och inåt. Utan att vila säger de dag och natt:
Helig, helig, helig
är Herren Gud allhärskaren,
han som var och som är och som kommer.
Och när dessa varelser hyllar och ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheters evighet, då ska de tjugofyra äldste falla ner inför honom som sitter på tronen och tillbe honom som lever i evigheters evighet och lägga sina kransar framför tronen och säga:
Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot härligheten och äran och makten.
Ty du har skapat världen, och genom din vilja blev den till och skapades den.
Och jag såg i högra handen på honom som sitter på tronen en bokrulle med skrift på både framsidan och baksidan och förseglad med sju sigill. Och jag såg en väldig ängel som ropade ut med hög röst: "Vem är värdig att öppna boken och bryta sigillen?" Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna boken och se i den. Och jag grät häftigt över att det inte fanns någon som var värdig att öppna boken och se i den. Men en av de äldste sa till mej: "Gråt inte. Se, han har segrat, Lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot. Han kan öppna boken med dess sju sigill."
Och jag såg att mitt för tronen och de fyra varelserna och mitt för de äldste stod ett lamm, och det såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar som har sänts ut över hela jorden. Det gick fram och tog boken ur högra handen på honom som satt på tronen. Och när det tog boken föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet, var och en med en harpa och en guldskål fylld med rökelse, som är de heligas böner. Och de sjöng en ny sång:
Du är värdig att ta boken och bryta des sigill,
ty du har blivit slaktad,
och med ditt blod har du friköpt åt Gud
människor av alla stammar och språk och länder och folk.
Du har gjort dem till ett kungadöme åt vår Gud,
till präster åt honom.
Och de ska vara kungar på jorden.
Och jag såg, och jag hörde rösten av många änglar som stod runt tronen och varelserna och de äldste; deras antal var myriaders myriader, tusen och åter tusen, och de sade med hög röst:
Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten
och få rikedom och vishet och styrka 
och ära och härlighet och lovsång.
Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet och allt som finns där hörde jag säga:
Den som sitter på tronen,
honom och Lammet tillhör lovsången
och äran och härligheten och väldet
i evigheters evighet.
Och de fyra varelserna sa: "Amen." Och de äldste föll ner och tillbad.
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

Gradualpsalm
16 KOM, LÅT OSS NU FÖRENAS HÄR


Evangelium
Ur MATTEUSEVANGELIET 15:
Upplyft era hjärtan till Gud och hör dagens heliga evangelium. Så skriver evangelisten Matteus:
Jesus gick utmed Galileiska sjön och sedan upp på berget. Där satte han sig ner. Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, lytta, stumma och många andra och la ner dem framhör honom. Han botade dem och folket häpnade: stumma talade, lytta blev friska, lama gick och blinda såg. Och de prisade Israels Gud.
Så lyder det heliga evangeliet. Lovad vare du, Kristus!

Predikan av Bengt Pleijel.
Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagli£gen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Trosbekännelse
NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; 
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; 
och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. 
 
702 JAG VILL GE DIG, O HERRE, MIN LOVSÅNG


Kyrkans allmänna förbön 

Helige Herre Gud, 
helige starke Gud, 
helige barmhärtige Frälsare, 
du evige Gud. 

Förbarma dig över oss! 

Om Andens kraft åt din kyrka, 
om enhet och förnyelse, 
om evangeliets framgång bland alla folk 
ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Om rättvisa och fred i världen, 
om respekt för skapelsens gåvor, 
om utvägar ur de fattiga folkens nöd 
ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Om tröst åt dem som sörjer, 
om kraft åt de sjuka, 
om aktning för människans värde och värdighet 
ropar vi till dig, o Herre: 
Hör oss, du vår Herre Gud! 

Herre, du hör innan vi ropar. 
Tack för att du är mäktig att ge långt utöver vad vi kan be eller tänka. 
Dig, vår Gud, tillhör pris och ära och makt från evighet till evighet. 

Amen.


Herrens bön

Benedicamus
LÅT OSS TACKA OCH LOVA HERREN


Välsignelsen
 

Slutpsalm
24 MED TACKSAM RÖST OCH TACKSAM SJÄL


Postludium 
DANKE FÜR DIESE GUTEN MORGEN




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar