Här kommer en "hoppusslad" gudstjänst för Nittonde söndagen efter Trefaldighet, andra årgången. Temat är "Trons kraft".
Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt samma. Några av bibelläsningarna är avsiktligt utvidgade med ett par verser för sammanhangets skull.
Håll till godo!
Klockringning från Storkyrkan:
Ingångspsalm
13 MIN GUD, NÄR JAG BETÄNKER
Ingångsord - dagens psaltarpsalm
Ur PSALTAREN 73
Ur PSALTAREN 73
När mitt sinne var bittert
och det sved i mitt hjärta, då var jag utan förstånd,
som ett oskäligt djur inför dig. Men nu är jag alltid hos dig,
du håller mig vid handen. Du leder mig efter din vilja,
du för mig på härlighetens väg. Äger jag dig i himlen
önskar jag ingenting på jorden. Min kropp och mitt mod må svika,
men jag har Gud. Han är min klippa för evigt.
Bön om syndernas förlåtelse
Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp:
Ur PSALTAREN 51
Förbarma dig, Gud, i din nåd, stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit, min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat, jag har gjort det som är ont i dina ögon. Du har rätt när du ställer mig till svars, den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv. Du som älskar ett uppriktigt hjärta, ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd, tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång, låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder, stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet, ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar, håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.
Tillsägelse om syndernas förlåtelse
Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd.
Tillsägelse om syndernas förlåtelse
Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd.
Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.
Låt oss tacka och bedja:
Gud vår Fader, tack för att vägen till dej ännu är öppen genom Jesus Kristus.
Hjälp oss att leva i din förlåtelse.
Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek.
Amen.
Kyrie och Gloria med Laudamus:
Dagens bön
Låt oss be om trons kraft.
Tystnad
O Gud, du som förökar de maktlösas styrka, hjälp oss att i tro hålla fast vid Jesus Kristus, så att vi får del i den kraft som fullkomnas i svaghet. Genom honom, din Son Jesus Kristus, vår Herre.
Amen.
Gammaltestamentlig läsning
Ur 1 MOSEBOKEN 15:
Så står det skrivet i Första Moseboken:
En tid därefter kom Herrens ord till Abram i en syn: ”Var inte rädd, Abram! Jag är din sköld. Du skall bli rikt belönad.” Abram sade: ”Herre, min Gud, vad är det du vill ge mig? Jag går ju bort barnlös". Och han sade: ”Du har inte låtit mig få några barn, och därför blir det min tjänare som ärver mig.” Men Herrens ord till honom löd: ”Det blir inte han som ärver dig utan en av ditt eget blod.” Och Herren förde honom ut och sade: ”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan! Så talrika skall dina ättlingar bli.” Abram trodde Herren, och därför räknade Herren honom som rättfärdig.
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.
GUD HAR OSS SKAPAT, DET ÄR VÅR GRUND
Epistelläsning
Ur FÖRSTA TIMOTEUSBREVET 6:
Så skriver aposteln Paulus: Ur FÖRSTA TIMOTEUSBREVET 6:
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.
Gradualpsalm
254 LÖFTENA KUNNA EJ SVIKA
Evangelium
JOHANNESEVANGELIET 9:
Upplyft era hjärtan till Gud och hör dagens heliga evangelium. Så skriver evangelisten Johannes:JOHANNESEVANGELIET 9:
Scen 1:
Där Jesus kom gående fick han se en man som hade varit blind från födelsen. Lärjungarna frågade honom:
”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?”
Jesus svarade:
”Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Så länge jag är i världen är jag världens ljus.”
Sedan spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degens på mannens ögon och sade:
”Gå och tvätta dig i Siloadammen.”
Siloa betyder utsänd. Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende.
Scen 2:
Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sa:
”Är det inte han som satt och tiggde?”
Några sade: ”Jo, det är han”
och andra:
”Nej, men han är lik honom.”
Själv sa han:
”Det är jag.”
Då frågade de:
”Hur öppnades dina ögon?”
Han svarade:
”Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon och sa åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, och sedan kunde jag se.”
De frågade honom: ”Var är han?”
Han svarade: ”Jag vet inte.”
Scen 3:
De förde mannen som hade varit blind till fariseerna. Det var på en sabbatsdag som Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. Nu frågade också fariseerna honom hur han hade fått sin syn.
Han svarade: ”Han lade en deg på mina ögon, och jag tvättade mig, och nu kan jag se.”
Några fariseer sade: ”Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte sabbaten.”
Men andra sade: ”Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken?”
De var alltså oeniga, och därför frågade de den blinde en gång till:
”Vad tror du själv om honom, eftersom han öppnade dina ögon?”
Han svarade:
”Att han är en profet.”
Scen 4:
Judarna trodde inte på att han hade varit blind och fått sin syn, så de kallade till sig den botade mannens föräldrar och frågade dem:
”Är det här er son som ni säger var född blind? Hur kommer det sig att han kan se nu?”
Föräldrarna svarade:
”Vi vet att det här är vår son och att han föddes blind. Men hur han kan se nu vet vi inte. Och vem som har öppnat hans ögon, det vet vi heller inte. Fråga honom, han är gammal nog, han kan svara för sig själv.”
Detta sade föräldrarna av rädsla för judarna. Redan då hade nämligen judarna kommit överens om att den som erkände Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan. Det var därför som mannens föräldrar sade: ”Han är gammal nog. Fråga honom själv.”
Scen 5:
För andra gången kallade de alltså till sig mannen som hade varit blind och sade till honom:
”Ge Gud äran. Vi vet att den här mannen är en syndare.”
Han svarade: ”Om han är en syndare vet jag inte. Men det vet jag, att jag som var blind nu kan se.”
De frågade honom: ”Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?”
Han svarade: ”Det har jag redan sagt er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni höra det igen? Kanske ni också tänker bli hans lärjungar?”
Då snäste de av honom och sade: ”Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar. Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte.”
Han svarade: ”Ja, det är det märkliga, att ni inte vet varifrån han kommer, och ändå har han öppnat mina ögon. Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men om någon fruktar Gud och gör hans vilja, då lyssnar han till honom. Aldrig förr har man hört att någon har öppnat ögonen på en som var född blind. Om den här mannen inte vore sänd av Gud hade han inte kunnat göra någonting.”
Då sa de till honom: ”Du föddes syndig alltigenom, och du ska undervisa oss!” Och de körde ut honom.
Scen 6:
Jesus fick höra att de hade kört ut honom, och när han träffade honom frågade han:
”Tror du på Människosonen?”
Han svarade:
”Vem är han, herre? Jag vill tro på honom.”
Jesus sade:
”Du har sett honom. Det är han som talar med dig.”
Då sade han:
”Jag tror, herre”
och föll ner för honom.
Scen 7:
Och Jesus sade:
”Till en dom har jag kommit hit till världen, för att de som inte ser ska se och de som ser ska bli blinda.”
Några fariseer som var tillsammans med honom hörde detta och sa till honom:
”Är kanske vi också blinda?”
Jesus svarade:
”Om ni vore blinda skulle ni vara utan synd.
Men nu säger ni att ni ser.
Er synd står kvar.”
Så lyder det heliga evangeliet. Lovad vare du, Kristus!
Predikan av Bengt Pleijel.
Så till sist: Jag uppmanar er inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den rätta bekännelsen: håll ert uppdrag obefläckat och klanderfritt till vår herre Jesu Kristi ankomst, som den salige och ende härskaren ska låta oss uppleva när tiden är inne, han som är alla konungars konung och alla herrars herre, som ensam är odödlig, som bor i ett ljus som ingen kan nalkas, han som ingen människa har sett eller kan se. Hans är äran och den eviga makten, amen.
Ja, lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagli£gen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Trosbekännelse
NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände;
och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv.
Trosbekännelse
NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände;
och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv.
264 MITT I EN VÄRLD AV MÖRKER
Kyrkans allmänna förbön
Helige Herre Gud,
helige starke Gud,
helige barmhärtige Frälsare,
du evige Gud.
Förbarma dig över oss!
Om Andens kraft åt din kyrka,
om enhet och förnyelse,
om evangeliets framgång bland alla folk
ropar vi till dig, o Herre:
Hör oss, du vår Herre Gud!
Om rättvisa och fred i världen,
om respekt för skapelsens gåvor,
om utvägar ur de fattiga folkens nöd
ropar vi till dig, o Herre:
Hör oss, du vår Herre Gud!
Om tröst åt dem som sörjer,
om kraft åt de sjuka,
om aktning för människans värde och värdighet
ropar vi till dig, o Herre:
Hör oss, du vår Herre Gud!
Herre, du hör innan vi ropar.
Tack för att du är mäktig att ge långt utöver vad vi kan be eller tänka.
Dig, vår Gud, tillhör pris och ära och makt från evighet till evighet.
Amen.
253 O GIV OSS, HERRE, AV DEN TRO
Postludium
I DETTA BENÅDADE ÖGONBLICK (Ingmar Johánsson)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar