INLEDNING
Trettondedag Jul har i västkyrkan, p.g.a. skillnaden mellan den gregorianska och den julianska kalendern, länge sammanfallit med östkyrkans julfirande (som dock enligt deras sätt att räkna fortfarande sker på själva juldagen, alltså den 25 december enligt julianska kalendern, jfr Anders Brogrens essä Jul i januari). Huruvida själva trettondedagen, "Epifania", ska anses betonas mer i öst än i väst är därmed en öppen fråga.
Temat för trettondedagen är i alla fall uppenbarelsen av Guds härlighet i Kristus. Det har sagts att om Juldagen betonar att Gud blev människa (med Johannesprologens ord att "Ordet vart kött"), så betonar Trettondedagen att människan Jesus är sann Gud (att "Ordet var Gud"). Dagen är alltså en stor högtidsdag i kyrkan och betraktas ofta som julens "Grand Final", strax före inledningen av skolornas vårtermin. (Även om det är Tjugondedag Jul, Knut-dagen den 13 januari, som i gammal tradition varit julens "utstädningsfest", och även om också Kyndelsmässodagen i början av februari av många kyrkligt bevandrade ses som den avslutningen av kyrkans julfirande).
Trettondedag Jul har dessutom av tradition varit Svenska kyrkans och Evangeliska Fosterlandsstiftelsens (EFS:s) särskilda missiondag, med hänvisning till de vise männen som kom så långväga ifrån, från Österns länder, för att hylla Kristus.
Trettondedagen inleder en serie söndagar (som är 2-6 st beroende på hur sen påsken är), av vilka särskilt de två första, liksom "Epifania", betonar hur Guds härlighet uppenbaras i Jesus Kristus: vid hans dop och vid bröllopet i Kana.
Den liturgiska färgen vid Trettondedag Jul är vit, ljus sex, altarblommor vita (och röda). Symbol en stjärna, den som vägledde de vise männen till Betlehem.
TEXTER
PSALTARPSALM
Psaltaren 72:10-15 - om hur alla kungar ska hylla och alla folk tjäna honom
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Jesaja 60:1-6 - om ljuset som är här och Herrens härlighet som går upp
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EPISTEL
Kolosserbrevet 1:11-14 - om hur Fadern räddat oss ur mörkrets välde
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EVANGELIUM
Matteusevangeliet 2:1-12 - om de vise männen
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
Läs predikan av Martin Luther i Huspostillan!
Läs predikan av Bengt Pleijel i Sångpostillan! Och Himmelskt söndagsgodis!
Läs predikan av Yngve Kalin i Predikobiblioteket!
PSALMER OCH SÅNGER PÅ TRETTONDEDAG JUL
* Vänligt över jorden glänser (SvPs1986 nr 34)
* Kristus är världens ljus (SvPs1986 nr 37)
* Gud, vår Gud, för världen all (SvPs1986 nr 99, jfr Stora Nätpsalmboken nr 203)
* En stjärna gick på himlen fram (SvPs186 nr 130)
* Stå upp, o Sion, och lovsjung (SvPs1986 nr 131, jfr Stora Nätpsalmboken nr 261)
* Nu segrar alla trognas hopp (SvPs1986 nr 132)
* Himlen är så härligt blå (SvPs1986 nr 133)
* Gläns över sjö och strand (SvPs1986 nr 134:1-2)
* Så långt som havets bölja går (SvPs1986 nr 414)
* För hela världen vida (SvPs1986 nr 416)
* Var kristtrogen fröjde sig (SvPs1986 nr 430)
* Lagd på strå i ett stall (SvPs1986 nr 434)
* Å vilka stora gåvor (SvPs1986 nr 435)
* Jesus, vår konungs, himmelska rike (Stora Nätpsalmboken nr 263)
* Maria, jungfrun, födde här Guds Son (Sionstoner)
* Åter strålar julens stjärna (Sionstoner)
TANKAR OCH IDÉER INFÖR HELGFIRANDET
* Liksom vid Annandag Jul passar det bra att ett missionsombud eller en missionär medverkar och att kollekt till missionen tas upp genom offergång. Kan en person med ursprung i en helt annan världsdel predika som en del av "mission i retur", eller som exempel på hur många kyrkor i Afrika eller Mellanöstern är äldre än vår egen, så är det ju lite extra roligt.
* Man kan anordna en riktig "missionsfest" och ha ett särskilt land som gudstjänsttema, så att sånger, berättelser, böner, kanske kyrklunchrecept kan hämtas därifrån.
* Eftersom vi faktiskt fortfarande firar jul passar det annars inte illa med tomtegröt och skinkmackor till kyrklunch, och eftersom de vise männen kom med presenter är det inte fel att ha en enkel "julklappsutdelning" till barnen, gärna något bra pedagogiskt bibelmaterial av något slag. Stjärngossar och -flickor (utan lucior och tärnor) som sjunger några julsånger passar inte heller illa.
* Du som predikar eller återberättar: observera att det inte står i Skriften att de vise männen var just tre, att de hette Melchior, Kaspar och Baltasar, eller att de besökte barnet och dess moder "i stallet". Tvärtom står det i Matteusevangeliet att de gick in i huset där barnet var (förmodligen ordnade Josef så snart som möjligt ett annat boende åt familjen - stallet och krubban var ju en ren nödlösning). I 1937 års psalmbok fanns det inte en enda psalm som kopplade ihop de vise männen med stallet i krubban - i 1986 års psalmbok vimlar det av dem. Förmodligen är det de s.k. julkrubborna som styrt tänkandet, plus en lite slarvig läsning av bibeln. Det vore ett helt oförargligt småfel, om det inte visat sej kunna ge upphov till helt onödiga tvivel på evangelisternas sannfärdighet. Jfr Anders Brogrens essä om Ärkebiskopens bibelkunskaper.
* Är det särskilt "vist" att vara stjärntydare? Utgå från något dagstidningshoroskop (OBS att många tidningar rensat bort dagliga bibelord och bibelbetraktelser men behållit horoskopen!) och väck frågan om alla läsare verkligen tar horoskopen bara på skämt. Återge Augustinus´ tvillingargument mot astrologin (två som föds samtidigt behöver inte alls få samma "öde"), men också Bileams julprofetia ("En stjärna höjer sig ur Jakob"). Uppenbarligen låter Gud denna gång en stjärna bära ett budskap: se Anders Brogrens essä Betlehems stjärna - när, var, hur? Stjärna eller planetkonstellation/supernova är inget att bråka om (vi kallar ju själva Venus för "aftonstjärnan"), lika lite som den gamla hebréiska definitionen av fladdermusen som fågel (="större flygfä"). Men de vise männen hamnar faktiskt fel först och får vidare ledning genom Skriftens ord!
SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN
* Hur levande är missionstanken och missionskallelsen i vår kyrka (jfr samtalsfrågorna på Annandag Jul)?
* Hur kan Trettondedag Jul återfå sin ställning som stor kyrkhelg, i vår tid när många är spyless på julfirande och julattiraljer redan på juldagen (efter att i praktiken ha börjat fira jul redan i november).
* Hur göra upp med imperialistiska attityder till andra länder och folk? Hur låta sej inspireras av missionärer från andra folk och kulturer?
* I vilken bemärkelse är Sverige självt ett missionsland? I vilken bemärkelse inte? Hur pass mycket kristendomskunskap får våra barn via skolorna idag, och hur tar hem och församling sitt ansvar?
* Spelar det någon roll hur mycket legendmaterial vi flätar in i bibelberättelsen om de vise männen / stjärntydarna? Kan våra barn och vi själva få svårt att skilja på evangelisternas knapphändiga men som vi tror vederhäftiga skildringar och mer motsägelsefulla beskrivningar av t.ex. vilka länder de "heliga tre konungarna" kom ifrån eller huruvida de besökte stallet och krubban eller inte?
* Är astrologi oförargligt eller ett nyandligt hot? Hur undviker vi i det senare fallet att julevangeliet ses som en allmän bekräftelse av stjärntyderiets riktighet, och inte bara som ett exempel på hur Gud kan "låta allting tjäna sina syften", t.o.m. ren vidskepelse och ödestro.
BÖNER
* Introitus: Lova Herren, alla hedningar, prisa honom, alla folk. Ty Herrens nåd är väldig över oss, och hans sanning varar i evighet. Ge åt Herren hans namns ära, bär fram skänker och kom i hans gårdar. Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara från evighet till evighet. Amen.
* O Herre Gud, som denna dag med stjärnan ledde hedningarna till din enfödde Son, Jesus Kristus: Ge oss din Andes nåd, så att vi som nu genom tron känner dej, också blir ledda till att i himmelen skåda din härlighet. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
* Herre, vår Gud, himmelske Fader, du som genom ditt heliga ord har låtit den stjärna gå upp, som leder oss till vår Frälsare Jesus Kristus, vi ber dej: Led våra hjärtan med din helige Ande, så att liksom de vise männen följde stjärnan och fann det heliga barnet, vi nu må hålla oss till denne din Son. Styrk oss att själva vandra i ditt ords ljus och att med villigt hjärta offra av de gåvor du ger oss, så att ditt heliga ord blir förkunnat för hedningarna, och så att din Son, Jesus Kristus, blir känd och ärad av alla folk. Amen.
* O Gud, du som för stjärnorna fram på himmelens fäste och låter ditt ljus gå upp för dem som av hjärtat söker dej. Dej vare lov och pris att du låtit din enfödde Sons härlighet bli uppenbarad för folken. Vi ber dej att du med evangeliets klara stjärna ville leda oss ända fram till vår Frälsare, så att också vi må ge honom vår lovsångs och vår tacksägelses gåvor. Låt budskapet om din frälsning bli förkunnat och mottaget kring hela jordens rund. Ta också oss i din tjänst för detta ditt stora verk. Ditt är riket, o Gud. Låt de komma även till oss, till dess det omsider fullkomnas i härlighet. Amen.
* [Vid ev. tacksägelseringning]: Herren läre oss att så betänka vår egen förestående bortgång, att vi, när vi ska skiljas från detta förgängliga livet, må vara beredda till en salig hädanfärd.
* När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När våndan trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.
Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.
LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR
Trettondedag Jul har i västkyrkan, p.g.a. skillnaden mellan den gregorianska och den julianska kalendern, länge sammanfallit med östkyrkans julfirande (som dock enligt deras sätt att räkna fortfarande sker på själva juldagen, alltså den 25 december enligt julianska kalendern, jfr Anders Brogrens essä Jul i januari). Huruvida själva trettondedagen, "Epifania", ska anses betonas mer i öst än i väst är därmed en öppen fråga.
Temat för trettondedagen är i alla fall uppenbarelsen av Guds härlighet i Kristus. Det har sagts att om Juldagen betonar att Gud blev människa (med Johannesprologens ord att "Ordet vart kött"), så betonar Trettondedagen att människan Jesus är sann Gud (att "Ordet var Gud"). Dagen är alltså en stor högtidsdag i kyrkan och betraktas ofta som julens "Grand Final", strax före inledningen av skolornas vårtermin. (Även om det är Tjugondedag Jul, Knut-dagen den 13 januari, som i gammal tradition varit julens "utstädningsfest", och även om också Kyndelsmässodagen i början av februari av många kyrkligt bevandrade ses som den avslutningen av kyrkans julfirande).
Trettondedag Jul har dessutom av tradition varit Svenska kyrkans och Evangeliska Fosterlandsstiftelsens (EFS:s) särskilda missiondag, med hänvisning till de vise männen som kom så långväga ifrån, från Österns länder, för att hylla Kristus.
Trettondedagen inleder en serie söndagar (som är 2-6 st beroende på hur sen påsken är), av vilka särskilt de två första, liksom "Epifania", betonar hur Guds härlighet uppenbaras i Jesus Kristus: vid hans dop och vid bröllopet i Kana.
Den liturgiska färgen vid Trettondedag Jul är vit, ljus sex, altarblommor vita (och röda). Symbol en stjärna, den som vägledde de vise männen till Betlehem.
TEXTER
PSALTARPSALM
Psaltaren 72:10-15 - om hur alla kungar ska hylla och alla folk tjäna honom
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Jesaja 60:1-6 - om ljuset som är här och Herrens härlighet som går upp
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EPISTEL
Kolosserbrevet 1:11-14 - om hur Fadern räddat oss ur mörkrets välde
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EVANGELIUM
Matteusevangeliet 2:1-12 - om de vise männen
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
Läs predikan av Martin Luther i Huspostillan!
Läs predikan av Bengt Pleijel i Sångpostillan! Och Himmelskt söndagsgodis!
Läs predikan av Yngve Kalin i Predikobiblioteket!
PSALMER OCH SÅNGER PÅ TRETTONDEDAG JUL
* Vänligt över jorden glänser (SvPs1986 nr 34)
* Kristus är världens ljus (SvPs1986 nr 37)
* Gud, vår Gud, för världen all (SvPs1986 nr 99, jfr Stora Nätpsalmboken nr 203)
* En stjärna gick på himlen fram (SvPs186 nr 130)
* Stå upp, o Sion, och lovsjung (SvPs1986 nr 131, jfr Stora Nätpsalmboken nr 261)
* Nu segrar alla trognas hopp (SvPs1986 nr 132)
* Himlen är så härligt blå (SvPs1986 nr 133)
* Gläns över sjö och strand (SvPs1986 nr 134:1-2)
* Så långt som havets bölja går (SvPs1986 nr 414)
* För hela världen vida (SvPs1986 nr 416)
* Var kristtrogen fröjde sig (SvPs1986 nr 430)
* Lagd på strå i ett stall (SvPs1986 nr 434)
* Å vilka stora gåvor (SvPs1986 nr 435)
* Jesus, vår konungs, himmelska rike (Stora Nätpsalmboken nr 263)
* Maria, jungfrun, födde här Guds Son (Sionstoner)
* Åter strålar julens stjärna (Sionstoner)
TANKAR OCH IDÉER INFÖR HELGFIRANDET
* Liksom vid Annandag Jul passar det bra att ett missionsombud eller en missionär medverkar och att kollekt till missionen tas upp genom offergång. Kan en person med ursprung i en helt annan världsdel predika som en del av "mission i retur", eller som exempel på hur många kyrkor i Afrika eller Mellanöstern är äldre än vår egen, så är det ju lite extra roligt.
* Man kan anordna en riktig "missionsfest" och ha ett särskilt land som gudstjänsttema, så att sånger, berättelser, böner, kanske kyrklunchrecept kan hämtas därifrån.
* Eftersom vi faktiskt fortfarande firar jul passar det annars inte illa med tomtegröt och skinkmackor till kyrklunch, och eftersom de vise männen kom med presenter är det inte fel att ha en enkel "julklappsutdelning" till barnen, gärna något bra pedagogiskt bibelmaterial av något slag. Stjärngossar och -flickor (utan lucior och tärnor) som sjunger några julsånger passar inte heller illa.
* Du som predikar eller återberättar: observera att det inte står i Skriften att de vise männen var just tre, att de hette Melchior, Kaspar och Baltasar, eller att de besökte barnet och dess moder "i stallet". Tvärtom står det i Matteusevangeliet att de gick in i huset där barnet var (förmodligen ordnade Josef så snart som möjligt ett annat boende åt familjen - stallet och krubban var ju en ren nödlösning). I 1937 års psalmbok fanns det inte en enda psalm som kopplade ihop de vise männen med stallet i krubban - i 1986 års psalmbok vimlar det av dem. Förmodligen är det de s.k. julkrubborna som styrt tänkandet, plus en lite slarvig läsning av bibeln. Det vore ett helt oförargligt småfel, om det inte visat sej kunna ge upphov till helt onödiga tvivel på evangelisternas sannfärdighet. Jfr Anders Brogrens essä om Ärkebiskopens bibelkunskaper.
* Är det särskilt "vist" att vara stjärntydare? Utgå från något dagstidningshoroskop (OBS att många tidningar rensat bort dagliga bibelord och bibelbetraktelser men behållit horoskopen!) och väck frågan om alla läsare verkligen tar horoskopen bara på skämt. Återge Augustinus´ tvillingargument mot astrologin (två som föds samtidigt behöver inte alls få samma "öde"), men också Bileams julprofetia ("En stjärna höjer sig ur Jakob"). Uppenbarligen låter Gud denna gång en stjärna bära ett budskap: se Anders Brogrens essä Betlehems stjärna - när, var, hur? Stjärna eller planetkonstellation/supernova är inget att bråka om (vi kallar ju själva Venus för "aftonstjärnan"), lika lite som den gamla hebréiska definitionen av fladdermusen som fågel (="större flygfä"). Men de vise männen hamnar faktiskt fel först och får vidare ledning genom Skriftens ord!
SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN
* Hur levande är missionstanken och missionskallelsen i vår kyrka (jfr samtalsfrågorna på Annandag Jul)?
* Hur kan Trettondedag Jul återfå sin ställning som stor kyrkhelg, i vår tid när många är spyless på julfirande och julattiraljer redan på juldagen (efter att i praktiken ha börjat fira jul redan i november).
* Hur göra upp med imperialistiska attityder till andra länder och folk? Hur låta sej inspireras av missionärer från andra folk och kulturer?
* I vilken bemärkelse är Sverige självt ett missionsland? I vilken bemärkelse inte? Hur pass mycket kristendomskunskap får våra barn via skolorna idag, och hur tar hem och församling sitt ansvar?
* Spelar det någon roll hur mycket legendmaterial vi flätar in i bibelberättelsen om de vise männen / stjärntydarna? Kan våra barn och vi själva få svårt att skilja på evangelisternas knapphändiga men som vi tror vederhäftiga skildringar och mer motsägelsefulla beskrivningar av t.ex. vilka länder de "heliga tre konungarna" kom ifrån eller huruvida de besökte stallet och krubban eller inte?
* Är astrologi oförargligt eller ett nyandligt hot? Hur undviker vi i det senare fallet att julevangeliet ses som en allmän bekräftelse av stjärntyderiets riktighet, och inte bara som ett exempel på hur Gud kan "låta allting tjäna sina syften", t.o.m. ren vidskepelse och ödestro.
BÖNER
* Introitus: Lova Herren, alla hedningar, prisa honom, alla folk. Ty Herrens nåd är väldig över oss, och hans sanning varar i evighet. Ge åt Herren hans namns ära, bär fram skänker och kom i hans gårdar. Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara från evighet till evighet. Amen.
* O Herre Gud, som denna dag med stjärnan ledde hedningarna till din enfödde Son, Jesus Kristus: Ge oss din Andes nåd, så att vi som nu genom tron känner dej, också blir ledda till att i himmelen skåda din härlighet. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
* Herre, vår Gud, himmelske Fader, du som genom ditt heliga ord har låtit den stjärna gå upp, som leder oss till vår Frälsare Jesus Kristus, vi ber dej: Led våra hjärtan med din helige Ande, så att liksom de vise männen följde stjärnan och fann det heliga barnet, vi nu må hålla oss till denne din Son. Styrk oss att själva vandra i ditt ords ljus och att med villigt hjärta offra av de gåvor du ger oss, så att ditt heliga ord blir förkunnat för hedningarna, och så att din Son, Jesus Kristus, blir känd och ärad av alla folk. Amen.
* O Gud, du som för stjärnorna fram på himmelens fäste och låter ditt ljus gå upp för dem som av hjärtat söker dej. Dej vare lov och pris att du låtit din enfödde Sons härlighet bli uppenbarad för folken. Vi ber dej att du med evangeliets klara stjärna ville leda oss ända fram till vår Frälsare, så att också vi må ge honom vår lovsångs och vår tacksägelses gåvor. Låt budskapet om din frälsning bli förkunnat och mottaget kring hela jordens rund. Ta också oss i din tjänst för detta ditt stora verk. Ditt är riket, o Gud. Låt de komma även till oss, till dess det omsider fullkomnas i härlighet. Amen.
* [Vid ev. tacksägelseringning]: Herren läre oss att så betänka vår egen förestående bortgång, att vi, när vi ska skiljas från detta förgängliga livet, må vara beredda till en salig hädanfärd.
* När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När våndan trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.
Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.
LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR
* O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen. (Rom. 11:33-36, SFB)
* Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen. (Ef. 3:20 SFB)
* Så skall min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver. Vår Gud och Fader tillhör äran i evigheternas evigheter, amen. (Fil. 4:19-20 SFB)
* Må Herren rädda oss från allt ont och hjälpa oss in i sitt himmelska rike. Hans är härligheten i evigheters evighet, amen. (Efter 2 Tim. 4:18 B2000)
* All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen. (1 Petr. 5:10, SFB)
* Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande - den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre - honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen. (Jud. v. 24-25, SFB)
* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Dagens bibelbok: Första Samuelsboken
POSTLUDIUM
* Må Herren rädda oss från allt ont och hjälpa oss in i sitt himmelska rike. Hans är härligheten i evigheters evighet, amen. (Efter 2 Tim. 4:18 B2000)
* All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen. (1 Petr. 5:10, SFB)
* Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande - den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre - honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen. (Jud. v. 24-25, SFB)
* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Dagens bibelbok: Första Samuelsboken
POSTLUDIUM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar