Hoppusslad gudstjänst på Fastlagssöndagen (2 årg).

Här kommer en "hoppusslad" gudstjänst för Fastlagssöndagen, andra årgången. Temat är "Kärlekens väg".

Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt samma. Några av bibelläsningarna är avsiktligt utvidgade för sammanhangets skull. 

Håll till godo!

Klockringning från Storkyrkan:


Ingångspsalm 

135 SE VI GÅR UPP TILL JERUSALEM

Ingångsord - dagens psaltarpsalm 
PSALTAREN 86 

En bön av David. 

Hör mig, Herre, och svara mig, jag är hjälplös och fattig. Beskydda mig, jag är trogen, rädda din tjänare, som förtröstar på dig. Du är min Gud, förbarma dig, Herre, jag ropar till dig hela dagen. Låt din tjänare glädjas, Herre, jag sätter mitt hopp till dig. Ja, Herre, du är god, du förlåter, rik på kärlek till alla som åkallar dig. Herre, lyssna till min bön, hör mig när jag ber. I nödens stund ropar jag till dig, och du svarar mig. Herre, bland gudarna är ingen som du, inga gärningar är som dina. Alla de folk du har skapat skall komma och tillbe inför dig, Herre, och de skall ära ditt namn. Ty du är stor, du gör under, du ensam är Gud. Visa mig, Herre, din väg, så att jag kan vandra i din sanning. Lär mig att helhjärtat vörda ditt namn. Jag vill tacka dig, Herre, min Gud, av allt mitt hjärta och alltid ära ditt namn, ty din godhet mot mig är stor, du räddar mig ur dödsrikets djup. Gud, de övermodiga angriper mig, en skara våldsmän står efter mitt liv. De räknar inte med dig. Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på kärlek och trofasthet. Vänd dig till mig, var barmhärtig. Ge din tjänare kraft, rädda din tjänarinnas son. Ge mig ett tecken på din godhet, och låt mina ovänner se det och blygas. Du, Herre, hjälper och tröstar mig.

 

Bön om syndernas förlåtelse

Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp:

Ur PSALTAREN 51

Förbarma dig, Gud, i din nåd, stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit, min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat, jag har gjort det som är ont i dina ögon. Du har rätt när du ställer mig till svars, den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv. 

Du som älskar ett uppriktigt hjärta, ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd, tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång, låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder, stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet, ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar, håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.   

Tillsägelse om syndernas förlåtelse
Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. 

Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

Låt oss tacka och bedja:

Gud vår Fader, tack för att vägen till dej ännu är öppen genom Jesus Kristus.

Hjälp oss att leva i din förlåtelse.

Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek.

Amen. 

Kyrie och Gloria med Laudamus:

Dagens bön     

Låt oss be om nåden att följa Kristus på kärlekens väg. 

Tystnad 

O Gud, du som för vår skull lät din Son gå offrets väg. Ingjut din kärlek i våra hjärtan, så att vi följer honom och frälsta från syndens nöd får leva i dig för evigt.

Genom honom, din Son, vår Herre, som med dig och den helige Ande lever och regerar från evighet till evighet.

Amen.

 

Gammaltestamentlig läsning

ESTER 3:8-4

Så står skrivet i Esters bok:     

Haman gick till kung Xerxes och sade: ”Det finns ett folk som bor utspritt bland de andra folken i ditt rikes alla provinser. De håller sig för sig själva. Deras lagar liknar inget annat folks, och kungens lagar rättar de sig inte efter. Det är mot dina intressen att låta dem hållas. Om du finner det lämpligt, så utfärda ett påbud att de skall förintas. Jag ska då väga upp 10 000 talenter silver till dina tjänstemän för den kungliga skattkammarens räkning.” Då tog kungen sin sigillring från fingret och gav den åt agagiten Haman, Hammedatas son, judarnas fiende, med orden: ”Silvret är ditt, och med folket får du göra vad du vill!” 

Den trettonde dagen i årets första månad inkallades kungens sekreterare, och efter Hamans anvisningar avfattades en skrivelse till kungens satraper, till ståthållarna i de olika provinserna och till de olika folkens furstar; till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk. Skrivelsen utfärdades i kung Xerxes namn och bekräftades med hans sigill, och till kungens alla provinser sändes brev med kurir. Alla judar, unga och gamla, barn och kvinnor, skulle förgöras, dödas och utplånas på en och samma dag, den trettonde i årets tolfte månad, månaden adar, och deras egendom skulle tas som byte. Skrivelsen skulle gälla som lag i varje provins och genom avskrifter göras bekant för alla folk så att alla skulle vara beredda när dagen kom. På kungens order gav sig kurirerna i väg i stor hast, och samtidigt offentliggjordes förordningen på borgen i Susa. Kungen och Haman slog sig ner till ett dryckeslag, men i staden Susa rådde bestörtning. 

När Mordokaj fick höra vad som hade skett rev han sönder sina kläder och klädde sig i säck och aska och gick ut i staden och klagade högljutt och bittert. Han fortsatte ända till Kungliga porten, där ingen fick komma in klädd i sorgdräkt. I varje provins dit kungens befallning och förordning nådde blev sorgen stor bland judarna: de fastade, de grät och klagade. Många gjorde sig en bädd av säck och aska. När drottning Esters tjänsteflickor och hovmän kom och berättade det för henne blev hon förfärad och sände kläder till Mordokaj som han skulle ha på sig i stället för säcktyget. Men han vägrade att ta emot dem. Då kallade Ester till sig eunucken Hatak, som kungen ställt i hennes tjänst, och befallde honom att fråga Mordokaj vad han menade. Hatak gick ut till Mordokaj på stadens torg framför Kungliga porten. Mordokaj berättade om allt som hade drabbat honom och nämnde även den mängd silver som Haman hade lovat lämna till den kungliga skattkammaren om han fick förinta judarna. Han gav också Hatak en avskrift av den förordning som hade utfärdats i Susa angående utrotningen, så att han skulle kunna visa skrivelsen för Ester och förklara allt för henne. Han skulle säga åt henne att gå till kungen och vädja till honom att skona hennes folk. Då Hatak kom och berättade för Ester vad Mordokaj hade sagt befallde hon honom att gå tillbaka till Mordokaj och säga: ”Alla kungens ämbetsmän och hans undersåtar i provinserna vet att för den man eller kvinna som utan kungens kallelse går in till honom på inre borggården gäller bara en lag: döden. Endast den som kungen sträcker sin gyllene spira mot får behålla livet. Själv har jag inte på trettio dagar varit kallad till kungen.” 

När Mordokaj fick höra vad Ester sagt lät han svara henne: ”Tro inte att du ensam bland alla judar skall komma undan bara därför att du bor i kungens hus. Tiger du i detta ögonblick kommer befrielse och räddning för judarna från något annat håll, men du och din fars familj ska gå under. Kanske var det för en stund som denna du blev drottning.” Då sände Ester detta svar till Mordokaj: ”Samla genast alla judar som finns i Susa och håll fasta för min skull. Ni ska inte äta eller dricka på tre dygn, varken dag eller natt. Jag och mina tjänsteflickor ska fasta på samma sätt. Sedan går jag till kungen, trots att det är mot lagen. Är jag förlorad, så är jag förlorad.” Mordokaj gav sig i väg och gjorde precis som Ester hade sagt till honom.

Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

DET FINNS STUNDER NÄR MAN INTE VILL (drottningar och barnaföderskor tillägnad)

Epistelläsning
Ur FÖRSTA TIMOTHEOSBREVET 2 

Så skriver aposteln Paulus: 

Först och främst uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla som har makt, så att vi kan leva ett lugnt och stilla liv, på allt sätt fromt och värdigt. Att be så är riktigt och behagar Gud, vår frälsare, som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen. Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla, vittnesbördet när tiden var inne, och för det har jag satts att vara förkunnare och apostel – jag talar sanning, jag ljuger inte – en lärare för hedningarna i tro och sanning.

Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.

Gradualpsalm

45 JESUS FÖR VÄRLDEN

Evangelium
Ur JOHANNESEVANGELIET 6:

Upplyft era hjärtan till Gud och hör dagens heliga evangelium. 

Så säger Herren enligt evangelisten Johannes:      

Fariseerna sade till varandra: ”Ni ser att ingenting hjälper. Alla människor springer efter honom.” Bland dem som kommit upp till högtiden för att tillbe Gud fanns några greker. De sökte upp Filippos, han som var från Betsaida i Galileen, och sade: ”Herre, vi vill gärna se Jesus.” Filippos gick och talade om det för Andreas, och Andreas och han gick och talade om det för Jesus. Och Jesus svarade dem: ”Stunden har kommit då Människosonen ska förhärligas. Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han ska rädda det till ett evigt liv. Om någon vill tjäna mig ska han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig skall Fadern ära honom. Nu är min själ fylld av oro. Skall jag be: Fader, rädda mig undan denna stund? Nej, det är just för denna stund jag har kommit. Fader, förhärliga ditt namn.” Då hördes en röst från himlen: ”Jag har förhärligat det och ska förhärliga det på nytt.” Folket som stod där och hörde detta sa att det var åskan, men några sa att det var en ängel som hade talat till honom. Jesus sade: ”Det var inte för min skull som rösten hördes, utan för er skull. Nu faller domen över denna världen, nu ska denna världens härskare fördrivas. Och när jag blir upphöjd från jorden ska jag dra alla till mig.” Detta sa han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

Så lyder det heliga evangeliet. Lovad vare du, Kristus!

Predikan av Bengt Pleijel.

Må så vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning.

Ja, lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan ordets görare, som dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Trosbekännelse
NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; 
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; 
och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. 
 

600 VI VILLE DIG SE, SÅ GREKERNA BAD

Kyrkans allmänna förbön 

Helige Herre Gud, 

helige starke Gud, 

helige barmhärtige Frälsare, 

du evige Gud. 

Förbarma dig över oss! 

Om Andens kraft åt din kyrka, 

om enhet och förnyelse, 

om evangeliets framgång bland alla folk 

ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Om rättvisa och fred i världen, 

om respekt för skapelsens gåvor, 

om utvägar ur de fattiga folkens nöd 

ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Om din tröst åt dem som sörjer, 

om din kraft åt de sjuka, 

om ditt ljus åt de döende,

om aktning för människans värde och värdighet 

ropar vi till dig, o Herre: 

Hör oss, du vår Herre Gud! 

Herre, lär oss att så betänka vår egen förestående bortgång,

att vi, när vi ska skiljas från detta förgängliga livet,

må vara beredda till en salig hädanfärd.

Herre, du hör innan vi ropar. 

Tack för att du är mäktig att ge långt utöver vad vi kan be eller tänka. 

Dig, vår Gud, tillhör pris och ära och makt från evighet till evighet. 

Amen.

Herrens bön

Benedicamus
LÅT OSS TACKA OCH LOVA HERREN


Välsignelsen
 

Slutpsalm

46 LÅT MIG FÅ HÖRA OM JESUS

Postludium 

SE VI GÅR UPP TILL JERUSALEM