måndag 14 september 2015

Inför Den helige Lasarus´ dag eller Sjuttonde söndagen efter Pingst 2015 (Sextonde söndagen efter Trefaldighet) - Döden och livet

Du Herrens tjänare!

File:Воскрешение Лазаря.jpg



INLEDNING

Denna helg har ofta kallats "höstens påskdag" eller "lilla påsk", eftersom alla evangelietexterna handlar om hur Jesus väcker upp en död person. Söndagen infaller nästan ett halvår efter påsken, ganska nära höstdagjämningen ungefär som påsken ligger nära vårdagjämningen. "Här var mellan ljuset och mörkret en strid" - men nu på hösten går vi ju mot mörkret och döden (jfr allhelgona).

Påsk- och uppståndelsebudskapet klingar därför mera "trotsigt" men kanske också mera allvarligt den här årstiden. Döden och förgängelsen gör sej på så många sätt påmind den här tiden, samtidigt som färgrikedomen å andra sidan slår nya rekord (jfr Karlfeldts uttryck om "den vår de svage kalla höst"!). Allhelgonadagens och domssöndagens allvar närmar sej - liksom vår egen dödsdag och den yttersta dagen -  och mörka kvällar inbjuder till meditation och sinnesroandakter. Men hur predikas det om detta? Lovar kyrkan mer än den har täckning för?

Dagens symbol är ett ankare (hoppets symbol) med några fiskar (en dopsymbl) runt om. Den liturgiska färgen är grön, altarljusen två och altarblommorna i blandade färger. (Eller skulle man våga sätta fram lite gula påskliljeaktiga blommor ändå?) Liturgisk musik ur den allmänna serien.



TEXTER

PSALTARPSALM
Psaltaren 107:18-22 - om hur Herren kan rädda från graven fast vi får lida för våra synders skull (läs gärna hela psalmen!)


GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Jesaja 26:19 - om att de döda ska få liv igen och att deras kroppar ska uppstå

EPISTEL
Andra Korintierbrevet 4:7-14 - om skatten i lerkärl och det ständiga döendet

EVANGELIUM
Johannesevangeliet 11:28-44 - om hur Jesus uppväcker den döde Lasarus

Läs Bengt Pleijels predikan i Sångpostillan! Och i Himmelskt söndagsgodis!
Läs Yngve Kalins predikan i Predikobiblioteket!
   



PSALMER OCH SÅNGER PÅ SJUTTONDE SÖNDAGEN EFTER PINGST

Ge Jesus äran (SvPs1986 nr 17)
Din spira, Jesus, sträckes ut (SvPs1986 nr 35)
Du segern oss förkunnar (SvPs1986 nr 150)
Kristus lever, underbara ord (SvPs1986 nr 152)
* Allt kött är hö, allt flyktar här (SvPs1986 nr 201:4-5)
Fram skrider året i sin gång (SvPs1986 nr 203)
O giv oss, Herre, av den tro (SvPs1986 nr 253)
* O liv som blev tänt (SvPs1986 nr 258)
* Med Jesus fram (SvPs1986 nr 283)
Saliga de som ifrån världens öden (SvPs1986 nr 306) - en utesluten strof handlar ursprungligen om änkans son i Nain: "Gråt icke, moder! Herren torkar tåren...", jfr 2 årg.
* När jag lever har jag dig (SvPs1986 nr 307)
Min Frälsare lever (SvPs1986 nr 313)
Jesus, jag dig älskar (SvPs1986 nr 359)
* Jesus Kristus är vår hälsa (SvPs1986 nr 387)
* I en värld av död (SvPs1986 nr 598)
* Så kort var den fröjd (SvPs1986 nr 629)
Herre, till vem skulle vi gå (Stora Nätpsalmboken nr 92)
Mitt A och O, Immanuel (Stora Nätpsalmboken nr 110)
Snart får jag skåda vad jag tror (Stora Nätpsalmboken nr 863)
Uppståndelsen och livet är (Stora Nätpsalmboken nr 870)








TANKAR OCH IDÈER INFÖR HELGFIRANDET

* Dagen borde väl egentligen markeras som en riktig kyrkogångsdag, som en höstfest i den s.k. festlösa delen av kyrkoåret. Kan man få fram lite "påskkänsla" mitt i hösten är det väl inte fel?

* Psalmvalet bör alltså få vara präglat av "höstens påsk"-epitetet, och dessutom är ju VARJE söndag en "Kristi uppståndelses festdag". Det är faktiskt lite tråkigt att vi sjunger våra påskpsalmer så sällan, men denna helg kan vi råda bot på en del av detta ;o). Och en liten påskvers kunde vi väl sjunga varje söndag, som en påminnelse om att den är Kristi uppståndelses dag?

* Läs hela Rune Pär Olofssons fina dikt "Lasarus är död"!

* Anknyt gärna till naturen och de färgskiftande och fallande löven, liksom till seden med tacksägelseringning och ljuständning till de dödas minne (jfr allhelgonahelgen i november).

* Försök koppla samman denna helg med nästa, som också handlar om liv och död ur ett evighetsperspektiv. Ja, gör riktig "reklam" för den gudstjänsten så att den evighetsviktiga gemensamma reflexionen får fortsätta.

* Kanske man - om höstvädret tillåter eller rent av uppmuntrar - borde ordna med en liten gajdad kyrkogårdsvandring efter gudstjänsten? Med kyrkkaffe i församlingsgården efteråt?



SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN

* Passar det att sjunga påskpsalmer idag? Varför? Varför inte?

* Är hösten mest inspirerande - med sin färgprakt - eller vemodig - med tanke på den annalkande vintern? Vilken melodi ska man t.ex. använda till "Fram skrider året i sin gång"? Kan ingen skriva en glad höstpsalm? (Om vi nu inte ska räkna Tacksägelsedagens "Kom inför Herren").

* Hur ser vi som kristna på dödsfall i familjen och på det eviga livets hopp? (Vi väntar oss väl inte precis att de ska bli uppväckta här och nu i varje fall?).

* (Hur) uttrycker vi vår uppståndelsetro i begravningsseder och på gravstenar?



BÖNER

* O Herre Gud, himmelske Fader, du som har låtit din Son bli människa, för att han genom sin död skulle hjälpa oss från synden och den eviga döden; vi ber dej: Bevara oss från misströstan och tvivel, så att vi blir fasta i tron på vår käre Herre Jesus Kristus, som har makt över döden, och så att vi framhärdar i hoppet att han inte ska överge oss i vår sista stund, utan ska bevara oss och på den yttersta dagen förhärliga oss med alla sina trogna. Genom samme din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

* O Herre Gud, himmelske Fader, vi prisar dej, som har givit oss din Son, Jesus Kristus, och genom honom öppnat för oss, förgängelsens trälar, den väg som leder till livet. Vi ber dej: Bevara oss fasta i tron på honom, så att vi utan fruktan kan möta den stund då du kallar oss härifrån. Låt din helige Ande förvissa oss om att vi, vare sej vi lever eller dör, hör Kristus till och i honom har del i det eviga liv som här är fördolt, men på uppståndelsens morgon ska bryta fram i härlighet. Amen.

* [I samband med tacksägelseringningen]: Herre, lär oss att så betänka vår egen förestående bortgång, att när vi ska skiljas från detta förgängliga livet, vi må vara beredda till en salig hädanfärd.

När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När vånda trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.

Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.



LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR

Så till sist från denna plats (predikstolen):

* O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen. (Rom. 11:33-36, SFB)

* Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen. (Ef. 3:20 SFB)

*Evighetens konung, oförgänglig, osynlig, den ende Guden - hans är äran och härligheten i evigheters evighet, amen. (1 Tim. 1:17 B2000)

* Jag uppmanar er inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den rätta bekännelsen: håll ert uppdrag obefläckat och klanderfritt till vår herre Jesu Kristi ankomst, som den salige och ende härskaren skall låta oss uppleva när tiden är inne, han som är alla konungars konung och alla herrars herre, som ensam är odödlig, som bor i ett ljus som ingen kan nalkas, han som ingen människa har sett eller kan se. Hans är äran och den eviga makten. Amen. (1 Tim. 6:13-16 B2000).

* Fridens Gud, som i kraft av ett evigt förbunds blod har fört fårens store herde, vår Herre Jesus Kristus, upp från de döda, han må fullkomna er i allt gott, så att ni gör hans vilja. Och må han verka i oss det som behagar honom, genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter, amen. (Hebr. 13:20-21, SFB)

* All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen. (1 Petr. 5:10, SFB)

* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar