OBS kära följare! Jag vill helst INTE fira "förfasta" och släppa in violett botfärg i kyrkorna före Fyrtiondedag Jul, även kallad Kyndelsmäss. Det händer alldeles för ofta, och det borde biskopsmötet genom ett snabbt beslut se till att vi slipper göra i fortsättningen! I många kyrkor och församlingar, bl a vår, firas ju Kyndelsmäss som julens avslutning, och vi borde få ha jultiden kvar ograverad fram till dess åtminstone (ibland, när påsken är sen, kommer ju ännu en trettondedagssöndag efteråt).
INLEDNING
Fjärde söndagen efter trettondedagen hade tidigare rubriken "Jesu makt att hjälpa (1942: "i storm och fara)". Och det är ju just för att han har makt att hjälpa, som han är han vårt hopp också i den allra yttersta nöd. Men kanske får tron ibland kämpa länge just av den anledningen - om han verkligen har makt att hjälpa, varför tycks han då inte göra det utan snarare sova?
I både första och tredje årgången handlar texterna om Jesus´ makt över vattnet, symbolen för alla världens kaosmakter. Söndagens symbol är också mycket riktigt ett skepp ("kyrkans skepp") eller ett ankare, som leder tankarna till både själva vattnet och stormarna och till temat om Jesus som vårt hopp (jfr Hebréerbrevet 6:19-20).
Liturgisk färg grön (eller vit), altarljus två (eller sex om man vill betona att vi fortfarande är i jultiden och att Jesus visar sin härlighet), altarblommor vita och röda - eller vad man nu i evangelisk frihet vill sätta fram; vi ska inte döma varandra för blomfärg och altarljus. Men finner vi ett värde, om än sekundärt, i pedagogisk-estetisk tydlighet och enhetlighet i kyrkorummen landet runt, kan trettondedagstiden ju gärna få ha en mer "julig" färg- och ljussättning (annat blir det i fastan).
TEXTER
PSALTARPSALM
Psalt. 107:28-32 - om hur Herren stillade stormen och förde i hamn
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Jesaja 40:26-31 - om att de som litar på Herren får ny kraft
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EPISTEL
Andra Korintierbrevet 1:8-11 - om att Gud ska rädda oss och att vårt hopp står till honom
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EVANGELIUM
Matteusevangeliet 8:23-27 - om hur Jesus stillar stormen
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
Läs en predikan av Martin Luther i Huspostillan!
PSALMER OCH SÅNGER PÅ FJÄRDE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN
* Halleluja! Sjung om Jesus (SvPs1986 nr 15)
* Tränger i dolda djupen ner (SvPs1986 nr 26)
* Låt oss glada och i tro (SvPs1986 nr 31)
* Säg, känner du det underbara namnet (SvPs1986 nr 47)
* Gud är mitt ibland oss (SvPs1986 nr 79)
* Vila i din väntan (SvPs1986 nr 205)
* Tryggare kan ingen vara (SvPs1986 nr 248)
* Bed för mig, Herre kär (SvPs1986 nr 267)
* Änglarna sjunger i himlen (SvPs1986 nr 333)
* Hur skall jag till målet hinna (SvPs1986 nr 592)
* När stormen ryter vilt på hav (SvPs 1986 nr 597)
* Min hjälp kommer från Herren (SvPs1986 nr 669)
* Vila i mig (SvPs1986/2003 nr 755)
* I en stormig tid (Sionstoner)
* Min båt är så liten
TANKAR OCH IDÈER INFÖR HELGFIRANDET
* Finns det någon i församlingen med stor erfarenhet av båtar, stormar och gott sjömanskap? Annars har ju de flesta erfarenhet av båtresor i största allmänhet, många dessutom av höga vågor och sjösjuka! Ge gärna utrymme åt de konkreta erfarenheterna!
* Många människor omkommer idag som båtflyktingar i överlastade farkoster på väg till en hägrande framtid. Sover Herren - eller vi? "Bryr du dej inte om att vi förgås?" Vad kan göras åt problemet?
* Människor kan gå under även utan yttre stormar. Jfr mannen vid Betesdadammen. På vilka sätt kan kyrkan vara ett hoppets tecken för människor i kroppslig, själslig och andlig "sjönöd" idag? Aktualisera kristen hjälpverksamhet/diakoni av olika slag, och inte minst det underliggande budskapet om människovärde och erbjudande om syndernas förlåtelse - med hopp om evigt liv hos Gud.
* Med barnen kan man använda ett stort blått lakan som "Gennesarets sjö". Alla sitter runt omkring "sjön" och håller i dess kanter. Man lyfter det upp och ner samtidigt som man sjunger: "Här sitter vi och ror i vår lilla båt. Sjön är stor, väldigt stor, och det kommer vågor. STOR våg, liten våg, STOR våg, liten våg, STOR våg, liten våg, vattnet går i vågor."
* Nästa söndag är Kyndelsmässodagen, så försök att göra lite extra reklam för denna julens "yttersta utlöpare". Dels passar det ju bra med dop- och/eller barnfest den dagen (samling för alla som under året "burits fram i templet"), dels får vi en särskild ljushögtid då man ev. oavsett ålder kan få ta med sej nya dopljus från kyrkan eller åtminstone passa på att tända några dopljus tillsammans.
SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN
* Ständigt dessa under! Vi kan ju inte stilla stormar (om än vintertid gå på vatten!) - varför är det viktigt att Jesus kunde göra det? Blir det lättare att tro om vi "slipper" undren? Men vad/vem tror vi på då?
* Är en symbolisk och bokstavlig tolkning svårförenliga? Eller har kyrkan alltid låtit den konkreta räddningen i den konkreta situationen spegla också en andlig, "korresponderande" verklighet?
* Hur ska vi förena tro på Guds makt och hopp om övernaturligt ingripande ("för Gud är inget omöjligt") med en ödmjukhet och vardagsrealism som är beredd också att uthärda lidande och prövning (jfr Jobs tålamod eller de tre männen i den brinnande ugnen: "Men om han han inte vill...")? Vad är det för skillnad på ett bibliskt hopp och falska förhoppningar? Inga alls, säger ateisten - men vad säger kyrkan?
* Jesus undrade varför lärjungarna var rädda - om det kanske var så att de ännu inte hade någon tro? (Men observera att han hjälpte dem innan han försiktigt klandrade dem). Hur är det nu: motbevisar vår fruktan i olika situationer att vi verkligen tror på Jesus? Eller visar den bara att vår tro ibland inte är så stark?
* Den gamle predikanten Gabriel Andersson var på en båtresa med otäcka vindar och vågor. Han såg lite blek ut, så någon frågade: "Men inte är väl Gabriel Andersson rädd döden?" "Nä, int döden", sa Gabriel. "Men kallvattne, kallvattne!" Kan det vara så att hoppet om evigt liv ändå inte befriar oss från rädslan för själva döendet?
BÖNER
* O Herre, du som av ditt faderliga och goda råd håller oss under korset och låter motgångens och nödens stormar komma över oss, för att vi ska lära ödmjukhet och bli övade i tron, hoppet och bönen. Vi ber dej: Hör oss då vi i anfäktelsen ropar till dej. Hjälp oss att inte förtvivla, utan se till din Sons heliga kors och så få mod att tro att du inte överger oss. Låt oss omsider, förlossade ur all nöd och vånda, få med dina helgon i evighet lova och prisa dig. I Jesu namn. Amen.
* När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När våndan trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.
Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.
'
LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR
* Må uthållighetens och tröstens Gud hjälpa er att vara eniga efter Kristi Jesu vilja, så att ni endräktigt med en mun prisar vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. Och må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft. Amen. (Rom. 16:5,13 SFB)
* Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen. (Ef. 3:20 SFB)
* Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning. Amen. (2 Tess. 2:16-17 SFB)
* Må Herren rädda oss från allt ont och hjälpa oss in i sitt himmelska rike. Hans är härligheten i evigheters evighet, amen. (Efter 2 Tim. 4:18 B2000)
* All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen. (1 Petr. 5:10, SFB)
* Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande - den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre - honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen. (Jud. v. 24-25, SFB)
* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Du Herrens tjänare!
Genom en av kyrkoårets många "nycker" börjar förfastan denna gång (precis som 2015 och 2018 och 2021 och 2027 och 2030!) redan före julseriens avslutning vid Kyndelsmässodagen. Fjärde söndagen efter Trettondedagen, med huvudtext om hur Jesus stillar stormen, slås som så ofta ut av arbetarna i vingården, och den kända berättelsen från Gennesarets sjö tänks inte ska bli läst i våra kyrkor mellan 2012 och 2033 - vilket faktiskt känns som ett oskick! En 12-åring som alltifrån födelsen varit i kyrkan varje sön- och helgdag med sin familj hinner alltså bli 23 år innan hon för första gången hör texten om hur Jesus stillar stormen - och så uppenbarar sin härlighet - läsas som evangelietext!
Vid Septuagesima - som betyder "sjuttionde" fast det egentligen bara är 63 dagar kvar till påsk - börjar alltså nedräkningen mot påsken (Sexagesima utgår i år, precis som 2015 och 2018, till förmån för Kyndelsmässodagen). Och att vid "skarven" mellan jul och påsk påminnas om "Guds oförskyllda nåd" (som temat löd före 1983 års evangeliebok) passar ju egentligen alldeles utmärkt, även om jag just i år alltså hellre velat ha "Jesus är vårt hopp" (före 1983 "Jesu makt att hjälpa i storm och fara").
Septuagesimas officiella tema är nuförtiden inte "Guds oförskyllda nåd" utan "Nåd och tjänst", vilket också har sina goda skäl. Som Luther påpekade: "Tron allena rättfärdiggör, men den sanna tron är aldrig allena" - underförstått: bär frukt i goda gärningar. Och även tjänsten är nåd: "Det är en nåd att få vara med", som frikyrkomannen Paul Peter Waldenström (1838-1917) brukade säga.
Liturgisk färg blå eller violett enligt svensk förfastetradition (grön enligt allmänkyrklig tradition), altarljus två, altarblommor blå eller violetta. Som kantor börjar jag dock inte med fasteseriens musik redan nu: Den s.k. "allmänna serien" är anbefalld denna dag, då julseriens mässmusik alltså får "stå över", så länge den märkliga kyrkoårsordningen (eller snarare oordningen) består.
TEXTER
PSALTARPSALM
Psaltaren 25:4-11 - om att Herren ska lära oss sina vägar, jfr SvPs1986 nr 656 "Visa mig, Herre, din väg"
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
Jeremia 9:23-24 - om var vi har vår stolthet
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EPISTEL
1 Korintierbrevet 1:1-3 - Paulus hälsning "nåd och frid" till församlingen i Korint
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
EVANGELIUM
Matteusevangeliet 20:1-16 - om vingårdsmannen som lejde folk även i elfte timmen
KXII KB1917 SFB B2000
KJV LB
Läs Martin Luthers predikan i Huspostillan!
Läs Anders Carl Rutström i Predikningar och satser!
Läs Bengt Pleijel i Sångpostillan! Och i Himmelskt söndagsgodis! Med mera godis!
Läs Yngve Kalin i Predikobiblioteket! (Över GT-texten).
PSALMER OCH SÅNGER PÅ SEPTUAGESIMA
* Så älskade Gud världen all (SvPs1986 nr 28)
* Jesus är min vän den bäste (SvPs1986 nr 43)
* O, giv mig tusen tungors ljud (SvPs1986 nr 44)
* Vi till ditt altarbord bär fram (SvPs1986 nr 73)
* Våga vara den du i Kristus är (SvPs1986 nr 87)
* Du skänker oss ett nådens år (SvPs1986 nr 91:3-5)
* Kärlek av höjden (SvPs1986 nr 92)
* Ditt verk är stort, men jag är svag (SvPs1986 nr 95)
* Öppna mig för din kärlek (SvPs1986 nr 96)
* Jesus är ute och söker (SvPs1986 nr 225)
* Klippa, du som brast för mig (SvPs1986 nr 230)
* Oändlig nåd mig Herren gav (SvPs1986 nr 231)
* Herre, din dag var också lik en vanlig arbetsdag (SvPs1986 nr 290)
* Ljus som liv åt världen gav (SvPs1986 nr 331)
* Vår Gud, till dig du skapat oss (SvPs1986 nr 337)
* Nämn mig Jesus, han är livet (SvPs1986 nr 356)
* Äran är din (Stora Nätpsalmboken nr 3)
* Jag älskar dej, Jesus (Stora Nätpsalmboken nr 12)
* Evige Fader, dig sitt lov förklara (Stora Nätpsalmboken nr 54)
* Vi måste gå när Guds Ande sagt "Gå!" (Stora Nätpsalmboken nr 129)
* Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå (Stora Nätpsalmboken nr 218)
* Tack, käre Far, för än en natt (Stora Nätpsalmboken nr 386)
* Du människa och vandringsman (Stora Nätpsalmboken nr 509)
* Nåden, nåden den är fri (Stora Nätpsalmboken nr 520)
* Gud har av sin barmhärtighet (Stora Nätpsalmboken nr 739)
* I Guds stora vingård (Sionstoner)
TANKAR OCH IDÉER INFÖR HELGFIRANDET
* Anknyt till förra söndagen och dess text om den romerske officeren ("jag är inte värd...men säg ett ord"), till Fjärde söndagen efter Trettondedagen och evangeliet om hur Jesus stillar stormen samt till hela söndagen Sexagesima och dess reformationstema ("Guds ord") som i år utgår till förmån för Kyndelsmässodagen.
* Jfr sången "Om en orättvis Gud" i Psalmer i 2000-talet ("Gud måste vara orättvis - det är vårt enda hopp till sist"). Men också aposteln Johannes´ ord: "Om vi bekänner våra synder, så är Gud trofast och rättvis/rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet."
* Läs gärna fler verser ur inledningen till Första Korintierbrevet - 9 verser istället för 3 verkar bra!
* Evangelietexten är fantastisk, både vad gäller kallelsen - alltifrån första till elfte timmen - och lönen. Låt den i så stor utsträckning som möjligt tala för sej själv! Den är i allra högsta grad möjlig och tacksam att dramatisera!
SAMTALSFRÅGOR FÖRE OCH EFTER GUDSTJÄNSTEN
* "Behöver Gud duktigt folk? Eller är det bara människor med problem som kan vara kristna?" (Ur Guldbrandzén/Modéus/Edström: Gudstjänst I, Origo 1992, s. 369)
* "Lika lön för lika arbete" är ju en viktig princip i vårt land - men den följer inte Herren? Eller?
* Innebär allas lika människovärde att allas arbete också är lika mycket värt? (Jfr liknelsen om punden/talenterna).
* Visst kan människor som bli omvända sent i livet hinna uträtta minst lika mycket som "barndomskristna" (jfr Peter Lorentz Sellergren!). Men inte är det poängen i dagens text?
* Hur upptäcker vi bäst behovet av nåd? Behövs det mer eller mindre förkunnelse av lagen och Guds domar i vår tid? Är det inte trots allt evangeliet som "smälter våra hjärtan"? Hur ska vi se på det här förhållandet?
* Diskutera det folkliga uttrycket "i elfte timmen". Liksom "bättre sent än aldrig". Jesus berättar om en som sökte arbetare ända fram till dagens slut. Betyder det att vissa inte blir kallade till Guds rike förrän på ålderns höst eller att kallelsen upprepas hela livet? Kan det bli för sent att svara på Guds kallelse?
BÖNER
* O Herre Gud, himmelske Fader, du som genom ditt heliga ord har kallat oss alla till arbetet i din vingård. Vi ber dej: Ge oss din helige Ande, så att vi arbetar troget i din tjänst, beflitar oss om ditt ord och din vilja och sätter hela vårt hopp endast till din nåd, som du har berett oss genom din son Jesus Kristus, för att vi ska få en evig salighet. Amen.
* [I samband med ev. tacksägelseringning]: Herre, lär oss att så betänka vår egen förestående bortgång, att vi när vi ska skiljas från detta förgängliga livet må vara beredda till en salig hädanfärd.
* När jag skall lämna världen, o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden min blick ej släppa dig.
När våndan trycker anden i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden, o Jesus, för din död.
Träd i min sista timma själv för mitt öga fram,
ack, låt mig då förnimma din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma i djupet av min själ
och dödens smärta glömma. Den så dör, den dör väl.
LOVPRISNINGAR OCH SLUTÖNSKNINGAR
* O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen. (Rom. 11:33-36, SFB)
* Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen. (Ef. 3:20 SFB)
* Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning. Amen. (2 Tess. 2:16-17 SFB)
* Fridens Gud, som i kraft av ett evigt förbunds blod har fört fårens store herde, vår Herre Jesus Kristus, upp från de döda, han må fullkomna er i allt gott, så att ni gör hans vilja. Och må han verka i oss det som behagar honom, genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter, amen. (Hebr. 13:20-21, SFB)
* Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former. [---] Låt Gud förhärligas i allt detta genom Jesus Kristus. Hans är härligheten och makten i evigheters evighet, amen. (1 Petr. 4:9,11, B2000)
* All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen. (1 Petr. 5:10, SFB)
* Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande - den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre - honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen. (Jud. v. 24-25, SFB)
* Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
POSTLUDIUM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar